Annons:
ToppBlogg.se Lägg till din blogg
visa alla Allmänt Bil/MC Data/IT Ekonomi & Finans Film/Tv Filosofi/Religion Fotobloggar Företagsbloggar Hem & Inredning Humor Hälsa Kultur Litteratur Marknadsföring Mat Miljö Mode & kläder Musik Nöjen Personligt Politik Resor Sex & Samlevnad Shopping Spel & Dobbel Sport Teknik Lägg till blogg logga in & ändra blogg Om ToppBlogg.se / faq Kontakta oss

Flute-tankar

om framtidsfrågorna som hänger ihop - ekonomi, energi, miljö, jordbruk

RSS Feed RSS Feed
Homepage » Besök Flute-tankar

Inlägg i Flute-tankar

En sorgens dag
Så har Sverige genom irländarnas folkomröstning kommit ett steg närmare att mer eller mindre fullständigt ge upp sin självständighet som nation. Ty detta är vad Lissabonfördraget innebär. För att få en motvikt till statsministerns och övriga politikeretablissemangets hyllning av irländarnas beslut kan man läsa vad Cornucopia har att säga om fördraget. För att förstå mer av fördraget, läs på SIEPS' sajt.Folkomröstningar hålls för att skapa legitimitet runt frågor där politikerna redan bestämt sig. Ibland röstar dock folket "fel", så som irländarna gjorde förra gången de skulle rösta om Lissabonfördraget. Nu slapp de irländska politikerna köra över sina väljare, utan kunde ordna en andra folkomröstning efter diverse fagra löften från EU. Den kraftiga ekonomiska kris som Irland just nu genomgår gjorde argumentationen för fördragets förträfflighet enkel. De flesta irländare är rädda för vad som håller på att hända med deras ekonomi och många vill säkert knyta upp sig starkare inom EU för att säkerställa unionens stöd för ekonomiska räddningsåtgärder.Finns det då inga svenska politiker som har råg i ryggen och vågar sätta sig upp mot detta europeiska maktprojekt? Tja, det ser ut som man i så fall skulle behöva rösta på partier som i övrigt har en ganska skum politisk agenda, t.ex. Vänsterpartiet eller högerextremister. Kanske dags att starta ett enfrågeparti till nästa val?Vårt sista hopp står nu till att Tjeckien förhalar tillräckligt länge för att det ska bli nyval och sedan folkomröstning i Storbritannien.EU har många positiva sidor, t.ex. samarbete och fri rörlighet. Överstatlighet är inte en av de positiva sidorna. Detta är en farlig utveckling som sätter mer makt i händerna på makthungriga politiker.På grund av denna sorgliga händelse är min blogg svart de närmaste dagarna.Läs även andra bloggar om politik, eu, irland, demokrati, lissabonfördraget

Många amerikaner ger upp arbetssökandet
Igår kom månadsrapporten över arbetslösheten från amerikanska BLS, som visade att sysselsättningen minskade betydligt mer än väntat. Rubriksiffran var på 263 000 förlorade jobb, jämfört med 201 000 i augusti. Tidigare i år har takten i vilken jobben försvinner avtagit, men nu ökade den igen. Vi får se om detta är ett trendbrott eller bara en tillfällig fluktuation. Hursomhelst fick de oväntat sämre siffrorna börserna att fortsätta fallet som påbörjades tidigare i veckan.Som jag påpekade i samband med augustis siffror är siffran över förlorade jobb kraftigt justerad enligt en modell som just nu är långt ifrån verkligheten. Intressantare är egentligen den hushållsenkät som presenteras samtidigt. Enligt denna så var den officiella säsongsjusterade arbetslöshetssiffran 9,8 procent i september, jämfört med 9,7 procent månaden innan. Det bredare arbetslöshetsmåttet U-6, som även inkluderar "marginally attached" och "discouraged" samt deltidsarbetande som vill ha mer jobb, är nu uppe på 17 procent säsongsjusterat.Men det finns fler intressanta siffror att titta på. Deltagandet i arbetskraften minskar stadigt och är nu nere i 65,2 procent av den arbetsföra befolkningen, jämfört med 65,9 procent i maj. Antalet personer som inte deltar i den potentiella arbetskraften ökade från augusti till september med ungefär 800 000 säsongsjusterat, vilket innebär 1,5 miljoner i faktiska tal.Den genomsnittliga lönen per vecka har också minskat med 0,25 procent från augusti till september, trots att timlönen har ökat marginellt. Detta eftersom den genomsnittliga arbetstiden minskat - fler tvingas alltså jobba deltid.De flesta av de här siffrorna får du inte läsa i svenska medier. Sammantaget ger dessa siffror en bild av den amerikanska arbetsmarknaden som är allt annat än ljus.Läs även andra bloggar om arbetslöshet, usa

Osmarta försäkringar
SvD tar idag upp att fackförbundens inkomstförsäkringar kan ställa till problem för dem och försäkringsbolagen framöver. Självklart - om arbetslösheten ökar mer än vad man förväntade sig när försäkringarna tecknades så kommer utbetalningarna också att bli större och det hela kan bli en förlustaffär.Inkomstförsäkringar har de senaste åren tecknats i en mycket större skala än någonsin tidigare, eftersom försäkringsbolagen uppenbarligen sett goda inkomstmöjligheter i detta segment. För några år sedan hade de flesta säkert (liksom jag) knappt tänkt på att sådana försäkringar skulle kunna finnas. Det är en del av hela den trend som funnits de senaste åren mot allt mer komplexa samband i ekonomin, där alla försäkringsbolag, fonder, banker med flera nu är sammanflätade i ett finmaskigt globalt nätverk av olika typer av avtal och finansiella instrument. Exakt hur en viss händelse i ekonomin påverkar detta nätverk blir på grund av komplexiteten oerhört svårbedömt. En av de största riskerna är motpartsrisken, exempelvis om du har en inkomstförsäkring, men ditt försäkringsbolag inte förmår leva upp till sina åtaganden.Innan man lanserar en ny typ av försäkring så sitter aktuarierna på försäkringsbolaget och räknar på risken för att man ska behöva betala ut samt hur mycket man bedömer att man ska behöva betala ut, och får då fram premier, eventuellt uppdelade i olika riskgrupper. Allt med grundtesen att försäkringsbolaget aldrig ska gå med förlust. Beräkningarna görs utifrån matematiska och statistiska modeller av olika komplexitetsgrad. Dessa modeller bygger på en mängd grundantaganden, t.ex. hur stor andel av de försäkrade som i genomsnitt blir arbetslösa under en tioårsperiod. Problem blir det om sådana grundantaganden visar sig inte stämma, t.ex. om man får hög arbetslöshet under längre tid. Jag vet inte hur långa tider aktuarierna räknar med för denna typ av försäkringar, men gissningsvis använder man tidsspann över åtminstone en konjunkturcykel, kanske tio år. Men det finns även längre cykler i ekonomin. Senast vi hade en ekonomisk kris av denna kaliber var för knappt åttio år sedan och så långa tidsspann använder aktuarierna garanterat inte, eftersom det inte är praktiskt möjligt, då Sveriges ekonomi på 1930-talet såg helt annorlunda ut än idag, så att siffrorna inte är relevanta i dagens samhälle.Fackförbundet Unionens inkomstförsäkringar ställer exempelvis nu till problem, då arbetslösheten stigit över vad modellerna antog. Försäkringarna ligger i det egna försäkringsbolaget Unionen Medlemsförsäkring, och det finns nu två alternativ - höja premierna (som är en del av fackförbundets medlemsavgift) eller tillföra kapital från förbundet. Ingendera känns särskilt attraktivt, men något av dem måste man välja. Att höja premierna kan vara svårt, som nämns i artikeln, eftersom man samtidigt vill ha ett konkurrenskraftigt erbjudande. Ingen vill vara först med att höja premien, men samtidigt kan man inte sälja försäkringsprodukter med förlust, så premiehöjningar kommer att tvingas fram.Om krisen går in i en andra våg, så som jag räknar med kommer att ske (troligen under första halvan av 2010), kan det bli tufft för alla försäkringsbolag som har utfärdat konjunkturkänsliga försäkringar av olika slag, framförallt inkomstförsäkringar. Dessutom räcker det uppenbarligen med den konjunkturnedgång vi redan haft för att ställa till problem. Jag räknar med att vi kommer att få höra mer om detta framöver. Inkomstförsäkringarna är ju uppbyggda på lite olika sätt för olika fackförbund, så effekterna kan bli väldigt olika. Unionen äger tydligen sitt eget försäkringsbolag, medan andra fackförbund har "outsourcat" verksamheten till t.ex. Folksam. Hursomhelst kan man nog räkna med att premierna måste höjas kraftigt i de flesta fall och att vissa fackförbund kan få se sin kassa urholkad.Läs även andra bloggar om försäkring, arbetslöshet, fackförening, ekonomi

Världens vackraste mat
Häromdagen tog jag in pumpor, vintersquash och tomater på grund av frostrisk. Visserligen har jag hittills inte haft någon frostnatt hittills (även om det varit bra nära), men det har ändå varit så kallt att dessa frukter eftermognar bättre inomhus. Och lite vinsthemtagning är ju inte fel, så man inte riskerar förluster. Så här kommer lite bilder på avkastningen på de investeringar jag gjorde i våras.Pumpan "Baby Bear" är i mitt tycke mycket bättre än "traditionella" Halloween-pumpor av Jack-o'-lantern-typ. Istället för att få en eller två pumpor à fyra till åtta kilo på varje planta får man sex till åtta minipumpor à ett halvt till ett kilo styck. Praktisk storlek för att tillaga en måltid - vem sjutton lyckas använda fem kilo pumpakött på en gång? Mycket smakrikare - de större pumporna är oftast vattniga. "Baby Bear" har också den stora fördelen att fröna har väldigt tunna skal, nästan som papper. Därmed är de lättätna - rostade pumpafrön är en delikatess. Minipumporna är vackra när de ligger på rad och efterhand eftermognar från grönt till orange. Vill man kan man ju även skära ut en mini-jack-o'-lantern ur en sån här pumpa. Till sist så har "Baby Bear" också fördelen att själva plantan inte blir lika stor som en "fullstorlekspumpa", så den är lättare att passa in i trädgården. Vill man ha mer sår man helt enkelt fler plantor. "Baby Bear" säljs i Sverige av bl.a. Impecta och Nelson.Vad ska vi kalla den här då? Zeppelinarpumpa, kanske? Denna planta kom upp av sig själv och jag lät den växa för skojs skull. Troligen en korsning som kommer från frön som överlevt i komposten. Jag har inte hunnit smaka än om den är god. Är den inte det så får de bli dekorationer till Halloween. Lite långsmalare än den traditionella lyktgubben, men det gör inget - de blir nog fina ändå, och barnen kan skratta och säga att de är lika smala som pappa!Mums! Här har vi en acorn-squash av sorten "Mesa Queen". Också den i ganska lagom portionsstorlek.Nu övergår vi till kategorin vintersquash, alltså arten Cucurbita maxima (till skillnad från vanliga pumpor och sommarsquash, som oftast är Cucurbita pepo). Till att börja med en av de godaste sorterna - "Uchiki Kuri" med delikat nötsmak. Frukterna brukar bli runt ett kilo."Yellow Hubbard" är ganska lik, men är lite större (två kilo) och har spetsigare "nos" som dessutom är mörkgrön. Denna sort är ny för mig i år, men jag har provat storebror "Blue Hubbard" förut och den var delikat, men har nackdelen att frukterna väger fyra till tio kilo styck.Den italienska sorten "Marina di Chioggia" har ganska knottrigt skal och en tydlig kulle i mitten som är resten av blomfästet. Vintersquash har fördelen att kunna lagras länge - minst ett halvår om de fått mogna ordentligt och sedan läggs varmt ett tag så att de bildar korkskikt innanför skalet. Läs hos Runåbergs fröer hur man gör.Nu kommer vi till de rena utomjordingarna! Detta är sorten "Turks Turban". Odlas ofta som dekoration men går också utmärkt att äta. Den till vänster är inte lika mogen som den till höger och måste därför ätas upp ganska snart för att inte bli dålig.Så övergår vi till tomaterna. Som de flesta hobbyodlare har man på höstkanten fönsterbrädorna fulla med tomater som står och mognar. Sex kilo tomater tog jag in totalt. Sedan äter man dem efterhand som de mognar. På bilden är det mest så kallade såstomater, som är avlånga med få frön och som passar bäst till exempelvis tomatsås. Min favoritsort här är "Grappoli Corbarino", som man kan köpa via Tomatsidan. Den mognar tidigare jämfört med standardsorten "Roma" och är heller inte lika tätvuxen, så tomaterna löper inte lika stor risk att drabbas av röta i vårt fuktigare klimat.Ovan en delikatess - körsbärstomater av sorten "Gardener's Delight". En gammal klassisk sort som fortfarande är en av de mest välsmakande tomaterna någonsin. Kraftigt vuxna plantor som går bra på friland, på balkong eller i växthus. Själv har jag gett upp det där med att ha växthus, eftersom man måste hålla på och vattna varje dag. Trots att odlingslotten inte precis ligger i bästa läget (blåsigt och frostlänt) brukar det gå bra med tomater och gurkor på friland, bara man väljer rätt sorter.Så till den kanske vackraste maten av alla - majsen "Painted Mountain". Varje majskolv brukar vara som ett färgtema med variationer. Ovan är det jordfärger - gul, orange, röd, brun med inslag av mörklila. Denna sort togs fram av Dave Christensen i Montana för att klara klimat som normalt inte lämpar sig för majs. Den mognar tidigt, tål kyligt väder och klarar också att gro vid lägre jordtemperatur. Samtidigt är denna majssort en veritabel guldgruva för genetisk mångfald. Raka motsatsen till de standardsorter som dominerar världens majsodling. För den intresserade växtförädlaren torde den utgöra ett bra grundmaterial för att ta fram mjölmajs för svenska odlingsförhållanden. Vad jag ska göra med majsen? Jag tänkte mala den och koka polenta.Tillägg 2009-10-01: Majsen "Painted Mountain" kan köpas från fröfirman Runåbergs.

Nästan 12% på matkuponger i USA
I början av september rapporterades från USA:s jordbruksdepartement att 35 miljoner människor fick statliga matkuponger i juni, vilket är ett rekord sedan programmet med "food stamps" startades 1969, både i absoluta tal och som andel av befolkningen (nästan 12 procent). Även ökningstakten är snabbare än någon gång tidigare - 22 procent på årsbasis och 2,1 procent på månadsbasis.Dessa siffror stämmer väl med det jag tidigare nämnt om andelen fattiga i USA samt den höga arbetslösheten, där det bredaste måttet U-6 nu ligger på 16,5 procent. Lägg därtill problemet med långtidsarbetslösheten, där runt 1,5 miljoner beräknas ramla ur understödssystemet fram till årsskiftet. Jag noterar även att antalet personliga konkurser i USA ökat starkt och nu är tillbaks på samma nivå som innan den nya betydligt tuffare konkurslagen infördes för några år sedan.Allt detta skapar en grogrund för sociala problem. Många amerikaner hade höga förväntningar på Obama när han tillträdde i början av året, men många fattiga torde nu vara ganska desillusionerade, när inga förbättringar i situationen syns. Frågan är bara hur länge det dröjer innan vi får se kravaller i fattiga stadsdelar. Frågan är egentligen varför vi inte redan sett det - eller är folk så uppgivna att de inte ens orkar protestera?Apropå USA:s fattiga, så har Efter Oljan idag publicerat första avsnittet av en längre serie om krisens effekter, med fokus på USA. Läsvärt!

Lövträd och lövträd
SLU konstaterar genom riksskogstaxeringen att lövträden breder ut sig i Sverige och nu utgör nästan en femtedel av virkesförrådet i skogarna. SvD.se illustrerar sin artikel om detta med en bild av en bokskog, vilket är mycket missvisande, då boken bara står för 0,7% av Sveriges virkesförråd. Inte ens ädellövträden totalt kommer upp till mer än 2,2%. Nej, totalt dominerande bland Sveriges lövträd är björken med 12,3% av virkesförrådet. Därför hade en bild av björkar varit mer rättvisande.I och för sig kan man invända att ädellövträden mest växer i de södra delarna av landet, men tittar man närmare på senaste Riksskogstaxeringens data ser man att av de län som har största andelen ädellövträd är det bara Skåne som har större andel ädellöv än övriga lövträd.Men ändå är det glädjande att mångfalden i våra skogar har ökat, och inte bara av miljöskäl. Stormar såsom "Gudrun" har ju övertydligt visat värdet av att inte bara ha kilometer på kilometer med gran, utan att också ha en inblandning av mer stormfasta lövträd.Fotnot: Ädellövträden är ek, bok, lönn, alm, ask, lind, avenbok och fågelbär. Övriga lövträd är främst björk, asp, al, sälg och rönn.

Spiken i kistan för biobränslen?
Från Global Energy Systems vid Uppsala universitet kom nyss examensarbetet "Can agriculture provide us with both food and fuel?" som gör en noggrann genomgång av hur mycket energi som produceras av jordbruket globalt. Kjell Aleklett sammanfattar lite på sin blogg.Världens befolkning behöver årligen cirka 7100 TWh energi från mat. Samtidigt producerar vi i världen i genomsnitt cirka 7200 TWh mat som vi kan äta. Slutsatsen blir attDet finns mat till världens befolkning, men för världens transporter, som behöver 25 000 TWh, finns det ingen "mat".Vi får alltså återigen bekräftat att produktion av biobränslen från t.ex. spannmål inte är någon framtida ersättare för bensin och diesel.Restprodukterna i jordbruket har energiinnehållet 18000 TWh och om allt detta används för biogasproduktion kan man få 6500 TWh.Även detta är alltså en droppe i havet när vi ser på hur mycket som krävs för vårt nuvarande transportsystem. Dessutom skulle all denna biogas och mer därtill gå åt till att driva jordbrukets maskiner.Alekletts avslutande mening känns i förhållande till slutsatserna i övrigt lite underlig.Bioenergi är enormt viktig för framtiden och det krävs enorma satsningar för framtiden.Hur kan han säga att bioenergin är så viktig, när han samtidigt konstaterar att potentialen är liten eller noll?Apropå detta så har man idag på SVT:s "Ställ om" lagt upp ett inslag där Kjell Aleklett talar om jordbrukets oljeberoende. Lyssna och begrunda...Tillägg 2009-09-24: Rättat världens matenergibehov, som ska vara årligt, inte dagligt. Dessutom hade Aleklett översatt sig själv fel - världens transporter behöver 25 000 TWh. Det var en nolla för mycket i citatet ovan, men Aleklett har rättat det, så jag rättar även citatet.

Försinkade utbetalningar från Jordbruksverket
Läser idag i ett pressmeddelande från Jordbruksverket att Färre lantbrukare får miljöersättning i oktober.I oktober brukar lantbrukare få en delbetalning av miljöersättningarna men i år kommer färre jordbrukare att få pengar då. Detta beror på att inventeringen av jordbruksmarken fortfarande pågår och att resultatet av den ska hanteras före utbetalningen.Läs gärna vad Cornucopia hade att säga i somras om denna jätteviktiga inventering. Uppenbarligen har byråkraterna för lite att göra, så det gör inte så mycket att jordbrukarna får vänta lite på sina pengar. Men det borde väl inte vara ett särskilt stort problem för de välmående lantbrukarna?- Vi förstår att lantbrukarnas likviditet är pressad. Vi gör allt vi kan för att så många lantbrukare som möjligt ska få ut gårdsstöd och miljöersättningar före årsskiftet.Nej, Jordbruksverket gör inte allt de kan. De hade kunnat skippa denna detaljinventering - då skulle de göra allt de kan.

Börstopp nära?
Finansblogg.com börjar misstänka att en börstopp är nära. Jag håller med, men jag har haft fel tidigare i år när jag tyckt att börsen stigit för mycket. Jag anser att fundamenta talar emot börsens nuvarande värdering, men marknaden kan som ni säkert vet hålla sig irrationell betydligt längre än vad man tror.Hursomhelst, dagens spaningar från Finansblogg.com är atttecken från 2007 börjar göra sig påmindainsiders fortsätter att sälja15 september var tydligen en katastrofdag för s.k. quant fundsuppgraderingar från analytikermånga som är långa, bl.a. hedgefonderSå jag håller med honom - "Any day now".

Konstig känsla för proportioner
I förra veckan var det protester i Washington mot Obamas sjukvårdsreform och den kristna högern mobiliserar mot Obama.I mitt tycke saknar man känslan för proportioner. Denna sjukvårdsreform kommer att kosta en bråkdel av de biljoner dollar som den amerikanska staten hittills har slängt ut på att rädda fallande banker och försäkringsjätten AIG. Och till vilken nytta var detta? Visserligen tvärbromsade man en finanskrasch, men grundproblemen kvarstår och bara väntar på att få yttra sig i nästa krasch.Sjukvårdsreformen är nödvändig för att USA:s fattiga ska få ett drägligt liv. I den rapport från Census Bureau som jag nämnde förra veckan visade det sig att antalet fattiga i USA år 2008 var det högsta på elva år, både till antal (39,8 miljoner) och som andel av befolkningen (13,2 procent). Detta ska jämföras med 12,5 procent år 2007. Och andelen fattiga lär inte minska.

Evig tillväxt och begränsade resurser
Sloped Curve argumenterar idag emot mitt inlägg från igår om att evig tillväxt inte är möjlig och att detta ställer till det för pensionssystemet. Jag skall här bemöta hans argumentation för att "evig" tillväxt är möjlig.Först tar Sloped Curve upp att BNP består av den totala produktionen av både varor och tjänster i ett land. I Sverige har vi en förhållandevis stor andel tjänsteproduktion - betydligt större andel än varuproduktionen av förädlingsvärdet. Detta är självklart inte något nytt för mig. Men detta beror på att vi outsourcat så stor del av vår varuproduktion. I vår globaliserade värld lönar det sig bättre att låta arbetare i något asiatiskt låglöneland producera våra kläder, eller att låta Taiwans invånare producera våra datorchip. Därför har vi i Sverige kunnat fortsätta att producera allt större andel tjänster, eftersom våra varubehov till stor del tillgodoses av andra länder.Men ser man det i ett globalt perspektiv så måste den globala ekonomin ändå ha denna bas av (outsourcad) varuproduktion för att det ska finnas utrymme kvar för tjänsteproduktion. Eftersom all handel (inklusive råvaror) är så globaliserad så sätter trots allt de tillgängliga resurserna någonstans en gräns för den globala ekonomiska tillväxten. Möjligtvis kan vi i Sverige kapa åt oss en större del av en krympande kaka och därmed ha fortsatt ekonomisk tillväxt trots att den globala ekonomin krymper - visserligen på bekostnad av andra länder. Med tanke på hur ekonomiskt beroende världens länder är av varandra (något som visats tydligt av denna kris) kan man tycka att det troligen inte borde vara möjligt, men det finns åtminstone ett exempel som talar för att det kan vara så. Kina har nämligen åtminstone kortsiktigt lyckats behålla BNP-tillväxt trots den globala krisen, även om tillväxten inte varit lika stark som förut och man även kan ifrågasätta hur länge det håller. Sverige har ett förhållandevis starkt finansiellt läge, om än inte lika starkt som Kina, så vi borde rimligtvis kunna klara oss bättre än åtminstone många av våra skuldsatta grannar i Europa. Vi sitter också på vissa viktiga resurser såsom skog, järnmalm och vattenkraft.En viktig sak som jag tycker att Sloped Curve missar är att vår tjänsteproduktion är beroende av varor. Som exempel på gränser för tillväxten ska jag utveckla resonemanget kring det som jag anser kommer att sätta den allvarligaste gränsen, nämligen fossila bränslen. Exempelvis krävs datorer för att producera datatjänster. När oljepriset stiger med sjunkande global produktion så stiger priserna på övriga råvaror, samt industrivaror och frakter, eftersom alla dessa i olika grad är beroende av oljeprodukter. Därmed blir datorerna dyrare och då kommer också datatjänstleverantörerna att tvingas höja sina utpriser, eftersom en viss andel av datorerna byts ut varje år. Då blir datatjänsterna mindre konkurrenskraftiga gentemot sina alternativ. Idag är det lönsamt att köpa in ett administrativt datasystem som med t.ex. tio datoranvändare ersätter tjugo personer som skötte administrationen med dokumentskåp, papper, pennor, skrivmaskiner och stämplar. De övertaliga tio personerna kan därmed sättas i arbete med att producera nya tjänster. Det är denna typ av utveckling som lett fram till vårt tjänstesamhälle, men den kan alltså reverseras om priset för varor går upp jämfört med priset för arbete.Priset på fossila bränslen påverkar indirekt priset på i princip alla varor. När priserna på varor stiger, så tvingas vanliga konsumenter att skära ner på sin konsumtion - varor eller tjänster eller båda två. Detta eftersom reallönerna inte kommer att stiga i samma takt som de reala priserna. Därmed försvinner en del av efterfrågan på tjänster, eftersom man måste prioritera vissa basvaror trots att de blivit dyrare, exempelvis mat. Man kanske också prioriterar mindre livsnödvändiga saker annorlunda t.ex. bilen och dess bränsle (varor) framför frisörbesök (tjänster).Sloped Curve tar också upp att tekniska landvinningar gör produkterna bättre, t.ex. snabbare internetförbindelse eller mediciner med färre biverkningar. Här måste jag invända att tekniska landvinningar förutsätter forskning och produktutveckling, som i sin tur är resurskrävande. Efterhand som resurserna blir dyrare blir också forskning och produktutveckling dyrare, vilket kommer att leda till att utvecklingstakten mattas av, på grund av att vissa forsknings- och utvecklingsprojekt blir för dyra för att kunna motiveras gentemot finansiärerna. Dock kan det vara så att forskning och produktutveckling kommer att kunna hålla igång ekonomisk tillväxt även ett tag efter att produktionen av fossila bränslen börjat minska och deras priser börjat stiga. Effektiviseringsprojekt, framförallt energieffektivisering, borde kunna ge stora besparingar. Men förr eller senare når vi ett stadium när forskningen och utvecklingen inte längre förmår motverka de allt dyrare resurserna och BNP-tillväxten börjar avta.Sloped Curve skriver attsolklart är att de tillväxtbegränsningar som rör industriproduktionen, som oljebrist och omsorg om vår miljö, inte innebär några större problem för tillväxt inom tjänstesektorn, vilket som sagt utgör den dominerande delen av vår ekonomi.Jag tycker inte alls att det är så solklart. I ett globalt perspektiv kommer dyrare energi att leda till att allt mer arbetskraft åter kommer att behövas i industri- och jordbrukssektorerna allt eftersom det blir mindre lönsamt att driva energislukande maskiner. Därmed finns mindre arbetskraft tillgänglig för tjänsteproduktion och även en minskad efterfrågan på tjänster. Trots att tjänsteproduktionen som andel av BNP har stigit (i Sverige, men hur är det globalt?) har den totala globala industriproduktionen i reala pengar mätt ökat mer eller mindre konstant.Vidare tar Sloped Curve upp att jordbruksproduktionen idag har en liten betydelse för världsekonomins tillväxt. Jag ser detta som ett bedrägligt samband. Hela resten av ekonomin är beroende av att folk har mat på bordet. Det är till stor del tack vare billig energi som världen idag kan producera så mycket livsmedel att det räcker till en befolkning på över 6,5 miljarder, vilket inte var möjligt för 100 år sedan. Jordbruket är alltså basen i pyramiden. Ovanpå jordbruket kommer industrin, som i sin tur ger förutsättningar för tjänsteproduktion. Börjar basen i pyramiden att vackla på grund av högre energipriser, så kommer toppen att drabbas hårt.Troligen beror skillnaden i synsätt på tillväxten mellan mig och Sloped Curve på att han är ekonom i grunden (tror jag, hittar ingen uppgift på hemsidan) medan jag är naturvetare och tekniker i grunden.Uppdatering 2009-09-22: Sloped Curve är tydligen också naturvetare i grunden, se kommentar nedan. Trots det har vi alltså en radikalt olika syn på evig tillväxt.Läs även andra bloggar om tillväxt, krympning


Annons:

Vill du tjäna pengar på din blogg?

Vet du om att du kan tjäna pengar på ditt bloggande? Genom att publicera annonser från olika affiliatenätverk på din blogg får du provision på den försäljning som dina besökare genererar. Du väljer själv vilka företag och produkter du vill marknadsföra men en enkel tumregel är att hålla sig till sådant som intresserar just dina besökare.

Nedan listar vi olika affiliatenätverk som vi rekommenderar. Besök dem alla och registrera ett konto som "Publisher / Annonsör". Därefter kan du välja och vraka mellan olika program som du vill marknadsföra. Kontakta oss gärna om du har några frågor så ska vi försöka hjälpa dig framåt. Lycka till!


Registrera konto på AdTraction - Har många bra annonsprogram för t.ex. hälsa, skönhet, parfym, smink m.m.