Annons:
ToppBlogg.se Lägg till din blogg
visa alla Allmänt Bil/MC Data/IT Ekonomi & Finans Film/Tv Filosofi/Religion Fotobloggar Företagsbloggar Hem & Inredning Humor Hälsa Kultur Litteratur Marknadsföring Mat Miljö Mode & kläder Musik Nöjen Personligt Politik Resor Sex & Samlevnad Shopping Spel & Dobbel Sport Teknik Lägg till blogg logga in & ändra blogg Om ToppBlogg.se / faq Kontakta oss

Honungspojken

Jag är en mamma som matar min Honungspojke med kärlek och tårar. En mamma som tar orden till hjälp för att orka vidare när livet inte blir som man tänkt sig. Som skriver för att Honungspojkens liv inte ska gå omvärlden omärkt förbi.


Homepage » Besök Honungspojken

Inlägg i Honungspojken

Helt utslagen
Imorse var vi på sjukhuset för lite provtagning. När vi kom hem somnade Honungspojken. Medicinen har trappats upp i en takt som kan släcka ut vem som helst. Och det var precis vad den gjorde. Jag slocknade jag med och sov i flera timmar - helt utslagen. Som om medicinångorna gått in i min kropp. Eller som om sorgen hunnit ikapp. Den gör det ibland, när man minst anar. Sådär så det svindlar i ens inre och man inte kan värja sig.

Ett litet tips
Det är lätt att känna sig ensam om sina upplevelser när man har ett barn med hjärnskada. Vi är ju inte så många. Iallafall känns det inte så när man tittar sig omkring bland alla barnvagnar man möter. Men jag vet att några av er som läser vet precis hur det är. I höst ordnar Habiliteringen och Tittut en temadag för föräldrar till små barn med hjärnskada, för den som bor i Stockholmsområdet. Dagen är till för att man ska få mer kunskap, men också möjlighet att dela tankar och erfarenheter med andra föräldrar.Vi tänkte gå dit. Kanske någon fler? Här är inbjudan.

Tittut
Idag är det måndag och lite höstkänsla i luften. Och idag är det höststart på Tittut. Spädbarnsverksamheten Tittut är en fantastisk liten oas för föräldrar till små barn med funktionshinder. Ett ställe att vara på där det annorlunda är normalt.Vi är inte ensamma om att tycka om Tittut. Masarinmamman och Calles mamma skriver fint om Tittut. Andra små kämpar som också gått på Tittut är Lille E och Lilla L. Och sen har vi Victor på Åland. Hans mamma, Imsavimsa, har lyckats dra igång ett alldeles eget litet Tittut på Åland. Läs här. Ganska så imponerande! Nu är Honungspojken nyduschad och påklädd. Redo att ge sig iväg.

Vila i gungan
Efter några dagar och nätter på skakig mark har vi haft ett lugnt dygn och Honungspojken är sig själv igen. Iallafall just nu.Tröttheten höll i sig några dagar. Det kostar på att leva i ständig katastrofberedskap. Det kostar på att famla i mörker, i epilepsins okända land. Det kostar på att fatta egna beslut utifrån sina observationer, utan att veta när det är skarpt läge eller falskt alarm.Därför var det skönt när Honungspojkens läkare äntligen ringde. Skönt att någon tog över rodret från våra händer. Så att vi kunde slappna av lite, lite grann.Det är då man som bäst behöver en kvällspromenad och vila i gungan. Inga oväntade, svårtolkade rörelser. Bara stilla, fram och tillbaka. Fram och tillbaka.

Vissa dagar tar energin slut
Vissa dagar tar energin slut. Idag är en sån dag. Efter en lugn och skön vecka kom de där otäcka blinkningarna tillbaka igen och nu med nya rörelser. Det har varit en lång dag, men vi är iallafall hemma från sjukhuset nu.

En bok om epilepsi
En tips till dig som har någon i din närhet med epilepsi. Det finns en bra och lättläst bok med information, bilder och fallbeskrivningar. "En bok om epilepsi" heter den. Just nu kan man köpa den för femtio kronor här, så länge lagret räcker. Det gjorde jag. Och så gick jag till biblioteket med den gamla omlånade boken som legat alldeles för länge på mitt sängbord.

Söta små mjölktänder
Igår fyllde Honungspojken åtta månader. Och jag spanar och spanar för att se om nån liten tand har börjat dyka upp. Men icke. Honungspojken fortsätter le sitt tandlösa leende.Medan jag väntar brukar jag titta på de här söta små mjölktänderna på äventyr. Ni måste bara kolla in dem! Tack bloggtipsarna för tipset.Bild från Inhae Renee Lee's blogg My Milk Toof

Människor vi möter
Idag tog jag mig ut för att träna lite. Ryggen behöver alla muskler den kan få. Sen sprang jag en kort liten runda, medan Honungspojken var hemma med sin pappa.På vägen mötte jag en man med en liten flicka i rullstol. Flickan var väldigt söt. Och väldigt gravt utvecklingsstörd. Jag kunde liksom inte låta bli att titta. Samtidigt ville jag inte stirra - de kunde ju inte veta att jag har en liten Honungspojke hemma. Jag log lite mot dem, i envägssamförstånd. Sen sprang jag vidare och tårarna kom. Tänk vad lite vi vet om vad människor vi möter bär på för hemlighet.De senaste två veckorna, efter ambulansfärden, har jag inte varit många meter ifrån min Honungspojke. Antar att det är bra med lite träning, för på hemvägen fick jag katastroftankar om hur ambulansen skulle stå utanför vår dörr. Men när jag kom hem mådde Honungspojken hur bra som helst och var jätteglad. Och då blev jag det också. Sen är jag ju glad att ni är så många som hittat hit, och att så många skriver så fint om Honungspojken. Nu senast var det Kim Kärnfalk som tipsade om sina favoritbloggar. Och här är några fler som också skrivit fint på sina bloggar. Tack alla ni!

Hittade några bilder från semestern
Pappa fiskar fisken.Pappa fixar fisken.Mamma borstar torsken. För tusende gången. Men den verkar ha kommit för att stanna.

Hans oskyldiga lilla huvud
Vår myskille mår ganska bra nu. Hans oskyldiga lilla huvud har fått vara ifred över ett dygn och den pigga blicken är tillbaka. Men jag är på helspänn och släpper honom inte med min blick många sekunder åt gången. Inte än iallafall.Blinkningarna övergick aldrig till något stort anfall, men tydligen var det illa ändå. Konsultläkaren som ringde rådde oss att ge stesolid igen, för att bryta den epileptiska aktiviteten. Och kanske var det den där extra stesoliden som hjälpte. Eller så har den dubbla dosen epilepsimedicin börjat verka. Inte vet jag. Jag förstår mig inte på epilepsi.Men just nu mår Honungspojken bra och jag ska ta med mig honom ut på en promenad i friska luften. Det var ett par dagar sedan sist. Och kanske - men bara kanske - städa lite när vi kommer hem. Det var nämligen också några dagar sedan sist. Minst sagt.

I väntan på
Det var igår, dagen på stranden. När solen värmde oss som mest. Vi fick en skön dag tillsammans och kunde andas ut - hela veckan avklarad och inga svåra epilepsianfall.Men. Idag har en ny vecka börjat. Och den började inte så bra. För idag har Honungspojkens blå ögon blinkat och blinkat, precis som innan de stora anfallen förra helgen. Jag försöker få tag i en läkare för att rådgöra, men det är inte det enklaste i semestertider.All energi rinner liksom ur mig. Jag blinkar lite jag med, för några tårar som behöver komma ut. Tårar av trötthet, tårar av oro. Jag lägger mig tätt intill min nybadade lilla Honungspojke som snusar sött. Ligger där i väntan på att den där doktorn ska ringa. I väntan på att vi ska få ordning på epilepsin. Eller inte. Och jag lyssnar på fina Towe som pratar i radion, om hur det är att ha ett barn med funktionshinder. Lyssna här du också!


Annons:

Vill du tjäna pengar på din blogg?

Vet du om att du kan tjäna pengar på ditt bloggande? Genom att publicera annonser från olika affiliatenätverk på din blogg får du provision på den försäljning som dina besökare genererar. Du väljer själv vilka företag och produkter du vill marknadsföra men en enkel tumregel är att hålla sig till sådant som intresserar just dina besökare.

Nedan listar vi olika affiliatenätverk som vi rekommenderar. Besök dem alla och registrera ett konto som "Publisher / Annonsör". Därefter kan du välja och vraka mellan olika program som du vill marknadsföra. Kontakta oss gärna om du har några frågor så ska vi försöka hjälpa dig framåt. Lycka till!


Registrera konto på AdTraction - Har många bra annonsprogram för t.ex. hälsa, skönhet, parfym, smink m.m.