Annons:
ToppBlogg.se Lägg till din blogg
visa alla Allmänt Bil/MC Data/IT Ekonomi & Finans Film/Tv Filosofi/Religion Fotobloggar Företagsbloggar Hem & Inredning Humor Hälsa Kultur Litteratur Marknadsföring Mat Miljö Mode & kläder Musik Nöjen Personligt Politik Resor Sex & Samlevnad Shopping Spel & Dobbel Sport Teknik Lägg till blogg logga in & ändra blogg Om ToppBlogg.se / faq Kontakta oss

Carl-Gustaf Wikstrands konstblogg

Jag skriver mest om konst och foto och min strävan är att gräva så djupt jag kan för att förstå konsten i dess olika former. Jag visar också en del av mina egna fotografier. Min huvudbakgrund har jag inom områdena filosofi och journalistik.


Homepage » Besök Carl-Gustaf Wikstrands konstblogg

Inlägg i Carl-Gustaf Wikstrands konstblogg

Vardagen som konstobjekt; Intryck från tåget....
Här visar jag en liten bildserie som jag tog på en tågresa till Göteborg.Här finns flera fokuspunkter. Dels den centrala oregelbundna formen som återkommer på alla bilderna, dels de små förändringar i mariginalen som sker när vyerna genom fönstret byter innehåll. Beständigt och flyktigt I Beständigt och flyktigt II Beständigt och flyktigt III Beständigt och flyktigt IV Beständigt och flyktigt V Läs även andra bloggares åsikter om Bild, bilder, konst, samtidskonst, foto, fotografi, estetik, readymades

What a wonderful world: Konstbiennal 2009 (1)
What a wonderful worldGöteborgs intenationella konstbiennal 2009What a wonderful world är alltså namnet på årets upplaga av Göteborgs internationella konstbienneal, som äger rum på flera institutioner i Göteborg, bland andra Röda sten, Göteborgs konsthall och Göteborgs konstmuseum.Ett av de videoverk som ställs ut på Röda sten är Workingclass Hero (A Portrait of John Lennon) av Candice Breitz. Vi får möta en kör som sjunger sig igenom John Lennons första skiva efter Beatlestiden, benämnd John Lennon/Plastic Ono band.Jag har skivomslaget bredvid mig i skrivandets stund och på det ser jag John och hans Yoko Ono under ett stort träd och det hela ser mycket idylliskt ut.Sångernas innehåll är dock inte alls lika idylliskt. John Lennon är mycket naken och självutlämnande och sjunger om ångest, sorg och förtvivlan inför det liv och den värld han möter. Kärleken finns dock också närvarande som någon sorts hopp... Videoverket består av enskilda projektioner av körens medlemmar, som tillsammans sjunger sångerna på den här plattan. Medlemmarna i kören uppges alla vara Lennonfans. (För bildfakta se nedan)Jag tror nog att John Lennon själv skulle tyckt om det här verket. Det är en originell och kreativ gestaltning av själva sångmaterialet.Framförandet har också ett drag av den enkelhet och direkthet i tilltalet som John Lennon själv har i sina originalversioner.Dessutom är det riktigt intressant att se hur de de enskilda körmedlemmarna lever sig in i sångerna på sina egna individuella sätt och hur alla bidrar till helheten.Eftersom jag inte kan visa mer än en stillbild från själva videoverket, så lägger jag istället in en inspelning från YouTube med John Lennon/Ono Plastic band. Jag väljer Mother, där John enkelt men starkt sjunger om sin relation till sina föräldrar:Här är texten till låten:Mother, you had me, but I never had youI wanted you, you didn't want meSo I, I just got to tell youGoodbye, goodbyeFather, you left me, but I never left youI needed you, you didn't need meSo I, I just got to tell youGoodbye, goodbyeChildren, don't do what I have doneI couldn't walk and I tried to runSo I, I just got to tell youGoodbye, goodbyeMama don't goDaddy come home(repeat 9 more times)Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, video, bild, bilder, film, what a wonderful world, John Lennon, Candice Breitz, modernism, postmodernismFakta om bilden från videoverket: Candice Breitz: Working Class Hero (A Portrait of John Lennon) (2006)Installationsbild: Bawag Foundation, Vienna, 2006. Foto: Alex FahlCourtesy: Candice Breitz & Jay Jopling / White Cube

LG Lundberg och det främmande välbekanta
Jag visar här ytterligare några av LG Lundbergs tavlor med urskiljbara naturmotiv som del av innehållet. Den första är en del av en diptyk, betitlad Diptyk 2006-2008, och jag zoomar gradvis in verket.Det som bland annat är utmärkande, är att konstnären genom kolorit, patinering och genom att så att säga lägga en hinna över bildvärlden, främmandegör denna värld i förhållande till en möjlig bild av vår egen värld.Att färgen får rinna i strimmor över duken bidrar också till en distansering från den "vanliga" upplevelsevärlden .....Den här målningen (ovan och inzoomad nedan) har jag visat i ett tidigare inlägg och jag gör det igen. Längtan II (2007) vill jag minnas att den heter och jag kommenterade den då på temat det okända bortom döljande hinnor. Även här har vi en kombination av en sorts igenkännbar naturskildring och ett drag av främmandegöring och mysticism.På bilden ovan, av Föreställning (2007), saboteras det föreställande momentet genom införande av speglingar som inte ser ut som speglingar normalt gör. Jämför med bilden nedan, där jag tagit bort det understa partiet:Längesen (2008) heter målningen nedan, också den i en inzoomad version nederst: Vi ser här ännu ett exempel på hur ett formellt sett ganska vanligt motiv får en aura av annanvärld över sig. När jag ser LG Lundbergs målningar associerar jag gärna till Dick Bengtsson, men även till Thomas Zornat, som ställde ut på Stenasalen i Göteborgs konsthall förra sommaren. Bilden nedan har titeln Spången: Zornat ställde också ut en serie monokroma målningar i blå kolorit. De tre nedan har titlarna: Helsingfors, Berlin och 7:e april respektive:Jag skrev så här om Zornats verk:"Min första ryggmärgsreflex inför Thomas Zornats målningar var att han döljer något (vilket han väl också uppenbarligen gör.) Men han verkar dölja något för att kunna visa något annat.Han monokromiserar sina motiv och lägger hinnor och streckmönster över dem.Han låter dem formupplösas, förtunnas och tona bort, men inte över försvinnandets gräns.Allt finns kvar men i ett ljus som inte verkar höra denna världen till, som en viskning från en både främmande och igenkännbar parallellvärld till vår. "Så upplevde jag alltså Thomas Zornats målningar sommaren 2008. Och det är inte utan att jag får liknande känslor inför LG Lundbergs konst nu.......För tidigare inlägg om Thomas Zornat se:http://carl-gustaf.blogspot.com/2008/09/thomas-zornat-revisited-readymades.htmlhttp://carl-gustaf.blogspot.com/2008/08/zornat.htmlhttp://carl-gustaf.blogspot.com/2008/08/hakkors-p-strykjrnet.htmlhttp://carl-gustaf.blogspot.com/2008/08/thomas-zornat-bonusbild.htmlhttp://carl-gustaf.blogspot.com/2008/08/zornat-och-carl-gustafs-nonsensfrga.htmlLäs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, bild, bilder, måleri, estetik, konstteori, filosofi, modernism, postmodernismhttp://intressant.se/intressant

Marsvinsholms skulpturpark (2); Valda verk....
Den första sommarbilden nedan från Marsvinsholms skulpturpark har jag redan visat, men jag tar med den en gång till. Den heter Agrar referens, och specificeras närmare som en "platsrelaterad skulpturinstallation" av Erik Lennarth. Vi känner förstås igen vitinplastningen av hö i våra jordbruksmarker.... Verket ovan hör inte till själva utställningen, utan är min egen skapelse. Jag kallar den Agrarteologisk referens, platsrelaterad fotoinstallation (sädesfält med kyrktorn). Badende vinde av Bente Polano. (Kroppsform med den omgivande naturen som inälvor). Betongskulptur av Teresa Holmberg och Jonatan Haner(Den heter antingen Tove eller Firebringer, förmodligen Tove, jag har inte full koll på alla konstnärer och titlar från den här parkvandringen).Figuren befinner sig ute i vattnet, som är fullt med gröna alger, eller någon sorts vegetabilier i alla fall.... Blå stabile, timmerskulptur av Josef Salamon. Här kan jag tyvärr inte ange vare sig titel eller konstnär, men så här såg det i alla fall ut över en bäck i ett litet skogsparti i parken (ovan och nedan). Det känns nästan som om de två verken ovan hör ihop med varandra på något sätt.... Diagram, betongskulptur av konstnärsduon Cubes..Marsvin, glas och betong, av Pia Allen. (Marsvin lär betyda tumlare på danska) Här ser vi en annan aspekt på Erik Lennarths Agrar referens (jfr ovan längst upp. Knogelform, stengodsskultpur av Kirsten Ernst. Objekt 2002, stålplåt, av Simon Jörgen Simonssen.Oxiderat rum, skulptur av Jens Evald Hansen.Reflektion, stålplåt och vatten, av Dan Lestander. Här har jag inte heller någon uppgift om vare sig titel eller konstnär. Tyvärr... Upphovsmannen till det här verket (0van) heter William Sweetlove och verkets titel/titlar är Cloned english terrier, red, Cloned english terrier, blue, och Cloned frogs on a galadress.På klänningsskulpturen i bakgrunden kunde man faktiskt se små röda grodor utspridda över skulpturytan.Här citerar jag gärna lite ur utställningskatalogen om Sweetloves verk:"Hans fantastiska assemblage och konstverk vittnar om en humoristisk reaktion mot petit-bourgeois andan i vår vardag. Paradoxen, ironin och dualismen mellan det naturliga och det artficiella spelar en viktig roll i Willian Sweetloves konstverk. " Soffa, gjutjärnsskulptur av Henrik Herrström. The rat king, granitskulptur av Magnus Ringborg. Utan titel, glasfiber, av Ulrik Wintersborg.Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, skulptur, bild, bilder, kultur, konstteori, estetik, filosofi, modernism, postmodernismhttp://intressant.se/intressant

LG Lundberg; Jackan, mangeln och närvarons gåta...
LG LundbergNedslagKonsthallenBohusläns museum, Uddevalla"Tomheten förlöst" kallar Olle Granath sitt bidrag till Nedslag, en liten skrift om LG Lundbergs konst.Det är det som inte är närvarande i bilden, tomheten, frånvaron, som blir det centrala.Han skriver om en tomhet som ..."trängde sig på och krävde att bli tydliggjord", och att det är:"glappet-tomrummet, som är bildernas verkliga innehåll. Det spelar med kraft ut sin icke specificerade närvaro i målningarna."Han formulerar det också som att "frånvaron tog kommandot över den målande handen. Resultatet blev strängt och kompromisslöst".LG Lundbergs målning Jackan (0van) kommentarar Granath så här (i direkt anslutning till ovan):"Då glider ett leende genom konstnärens penslar och han slänger sin jacka över kontorsstolen i ateljén och målar av den: Kan världen vara frånvarande så kan även jag, en viss balans återställdes därmed."Det verkar som om ett fragment av något kan gestalta det som fragmentet förknippas med, men som självt är frånvarande i bilden.I bilden av jackan är dess frånvarande bärare på något sätt närvarande.Det är som om det frånvarande, trots sin frånvaro, ändå kan få någon sorts närvaro här och nu...Annars kan man kanske säga att en bild av en jacka representerar en jacka och inget annat. Den gestaltar i sig inte frånvaron av allt den genom olika livssammanhang kan vara förknippad med.Det fins ett tankesätt som gör det här någorlunda klart och redigt: det frånvarande kan bli närvarande helt enkelt genom att vi kommer att tänka på det, till exempel genom association från något som är närvarande på en målnings (eller en jackas) fysiskt påtagliga sätt.Men ändå verkar det finns något i det frånvarandes närvaro som överskrider det individuellt påtagliga objektens tillvaro...Den gamla strykerskan (ovan) målade LG Lundberg redan år 1968. Här ser vi en maskin, ett verktyg, som verkar övergivet när strykerskan och hennes sociala arbetssammanhang är borta.Kvar finns en frånvaro av något som ändå kan kännas förtätat närvarande, fast mer som något ogripart och odefinierabart än som en konkret, välbestämd verklighet.Olle Granath ser Den gamla strykerskan som en parallell eller förelöpare till några konstverk jag tagit upp i ett tidigare inlägg:(http://carl-gustaf.blogspot.com/2009/09/lg-lundberg-och-bortomvarlden.html)Det handlar om Skärm 28(1971-73):...och om målningar ur.......serien Stängsel ovan (1973-79).Det skulle på något sätt vara samma gåtfulla närvaro av tomhetens frånvaro som talar till oss ur dessa tre målningar.....Så här skriver han:"I den gamla strykerskan har väven redan börjat spännas över skärmarnas stativ och den galvade tråden att flätas till ett stängsel."Kanske är det så....Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, bild, bilder, estetik, konstteori, filosofi, måleri, modernism, postmodernismhttp://intressant.se/intressant

Bob Dylan&vänner&Back pages; Vilket lyft!
Igår råkade jag snubbla över en fascinerande musikvideo på You-Tube och jag lyssnade (och tittade) på den från och till hela dagen när vardagsplikterna så tillät.Det är en upptagning från the "Bob dylan 30th Anniversary" show. Laguppställningen på scenen är följande: förutom Dylan själv sjunger Eric Clapton, George Harrison, Neil Young, Tom Petty och Roger McGuinn var sin vers och i refrängen hänger alla på.Resultatet blir en smått magisk föreställning. Fantastiska artister som tillsammans lyfter en underbar sång till nya höjder...Och trots att Mr Dylan skrivit låten och därmed också texten, så blir mitt intryck att alla de andra verkligen menar det de sjunger. Som om de själva skrivit den....Jag har nedan lagt in en text att hålla koll på, något som gör upplevelsen av showen åtskilliga grader hetare.Roger McGuinn:Crimson flames tied through my earsRollin' high and mighty trapsPounced with fire on flaming roadsUsing ideas as my maps"We'll meet on edges, soon," said IProud 'neath heated brow.Ah, but I was so much older then,I'm younger than that now.Tom Petty:Half-wracked prejudice leaped forth"Rip down all hate," I screamedLies that life is black and whiteSpoke from my skull. I dreamedRomantic facts of musketeersFoundationed deep, somehow.Ah, but I was so much older then,I'm younger than that now.Neil Young: Girls' faces formed the forward pathFrom phony jealousyTo memorizing politicsOf ancient historyFlung down by corpse evangelistsUnthought of, though, somehow.Ah, but I was so much older then,I'm younger than that now. Eric Clapton: A self-ordained professor's tongueToo serious to foolSpouted out that libertyIs just equality in school"Equality," I spoke the wordAs if a wedding vow.Ah, but I was so much older then,I'm younger than that now.Bob Dylan:In a soldier's stance, I aimed my handAt the mongrel dogs who teachFearing not that I'd become my enemyIn the instant that I preachMy pathway led by confusion boatsMutiny from stern to bow.Ah, but I was so much older then,I'm younger than that now.George Harrison:Yes, my guard stood hard when abstract threatsToo noble to neglectDeceived me into thinkingI had something to protectGood and bad, I define these termsQuite clear, no doubt, somehow.Ah, but I was so much older then,I'm younger than that now.Copyright ©1964; renewed 1992 Special Rider Music Här är Mr Dylans egen originalversion på skivan Another side of Bob Dylan >1964):Hm, när jag lagt in det här slår mig tanken: jag brukar tycka att systematisk fildelning är en ganska suspekt verksamhet, men vad gör jag mig skyldig till här? Kan jag åtalas?Läs även andra bloggares åsikter om Konst, musik, pop, rock, kultur, estetik, lyrik, poesi, Bob Dylan, Neil Young, George Harrison, Tom Petty, Roger MGuinn,

LG Lundberg; att dekonstruera en predikant..
NedslagLG LundbergKonsthallenBohusläns museum, UddevallaHär visar jag en bildserie som heter Neonljuset (1971). Motivet är en kvinnlig predikant, Aimée, som var en sorts motsvarighet till 50- och 60-talens Billy Graham.Hon uppges ha använt ett neonljuskors när hon for runt på sina frälsningsresor som lär ha gjort henne omåttligt rik.I utställningskatalogen Nedslag konstaterar Olle Granath att konstnären successivt zoomar in motivet tills .............bara delar av stativ, kors och kvinnokropp (ovan) återstår. Han sammanfattar också en av poängerna med serien så här: "I sekvensen töms bilden på mening och innehåll".Detta är ju ett ganska naturlig konstaterande. Om en meningsbärande helhet reduceras till ett fragment av denna helhet, så ser vi inte längre innebörden i bildbudskapet. So what?Kanske är det så här: om vi betraktar bilderna som påståenden, så kan den sista fragmentariska bilden bli ett påstående om att också det sammanhang som den första bilden gestaltar är tomt på verkligt substantiellt innehåll. Kvar blir en meningslös tomhet.....Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, bild, bilder, estetik, konstteori, LG Lundberg, målerihttp://intressant.se/intressant

LG Lundberg och bortomvärlden
NedslagLG LundbergKonsthallenBohusläns museumTranscendenstemat, tankar kring det gåtfulla och okända som ligger bortom det kända och uppenbara, är en aspekt som förts fram i tolkningar och resonemang kring LG Lundbergs målningar.Målningarna från perioden 1973-79 med stängsel som motiv kan vara ett exempel.Ett stängsel, särskilt om dess omgivande rum ligger i totalt mörker, kan väcka frågor om vad som döljer sig i detta mörker, i det som för oss framstår som total tomhet och frånvaro. För min egen del har jag inte upplevt den sortens gåtfullhet kring de här stängselmålningarna.De har inte väckt särskilt mycket tankar men däremot visuellt-sinnliga upplevelser.De hör nämligen till den sorts bilder som visar ett eget omtumlande liv om man ställer sig och tittar på dem länge, oaavvänt och koncentrerat.Nya enheter av stängslets kvadratiska grundformer samlas och grupperar sig i mönster av större block, mönster som ibland får ett inslag av dynamisk föränderlighet.Nya, till en början oanade, färgnyanser flimrar till och svävande färgkroppar lösgör sig från ytan. Skärm 19 (ovan), 1971-73, är väl en ganska uppenbar gestaltning av gränsen mellan känt och okänt, kanske till och med mellan begripligt och obegripligt, språk och icke-språk. De olika distinktionerna kan bli metaforer för varandra. Målningen har ett drag av surrealistisk öververklighet, eller kanske underverklighet, över sig. Den ur transcendensaspekten mestspännande målningen heter Längtan II och är målad 2007 Här möter vi en konstruktion där konstnären med sina måleriska medel lyckats göra en kraftfull men ändå undanglidande gestaltning av en viktig gräns.Den gräns det handlar om här är gränsen mellan sådant vi kan få kontakt med, och sådant som för alltid, och kanske till med nödvändigtvis, ligger bortom det kändas horisont.Detta bortom känns vagt och tvetydigt, även om dess närvaro som sådan tar tag mig ordentligt.Så här (ovan och nedan) här kan det se ut om vi sätter fokus just på delar av målningen som är särskilt relevanta ur den synpunkt jag just nu håller mig till. Och den hetaste frågan här är kanske inte den om vad vi skulle upptäcka om vi kunde ta oss bortom hinnan som verkar utestänga oss från en hel värld av möjligheter, utan om det överhuvud taget finns något där som vi kan ta till oss.Kanske skulle denna värld framstå som en ren tomhet för oss.Tänk om vi skulle möta en verklighet utan objekt i tid och rum.....Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, måleri, estetik, bild, bilder, filosofi, Uddevalla konsthall, LG Lundberg http://intressant.se/intressant

Marsvinsholms skulpturpark; Agrara konstrefenser...
Marsvinsholms skulpturpark har varit en en konstnärlig begivenhet i sommarens Skåne/Österlen.Hur något kan heta så är en befogad fråga, men enligt uppgift betyder "marsvin" ungefär "tumlare" på danska (skånska?).Tumlareholms eller kanske Delfineholms skulpturpark skulle man alltså också kunna säga. Och det låter ju lite bättre...Ett av de många verken som ställs ut i parken bär titeln Agrar referens och konstnären bakom det heter Erik Lennarth. De stora vita objekten känner vi igen som det plastinlagda hö vi ofta möter i lantbruksbygder. Här har de helt enkel förts in i ett konstsammanhang tillsammans med snedställda gulrödrandiga brädor som vi är mer vana att möta i vägtrafiksammanhang. Själv har jag sedan länge slagits av de estetiska värden som bärs upp av de här praktiskt nyttiga vita plastbalarna, både som enskilda objekt och tillsammans i vidsträckta installationer i odlingslandskapet. Om vi ser dem en och en så kan väl en konsthistorisk referens gå till Brancusi och hans behagfullt rundade former och rena vita ytor (nedan).Ser vi dem i större antal ute på på fälten vid våra vägar så kan en annan konsthistorisk referens gå till paret Christo &Jeanne Claude, som bland annat fyllt mycket vidsträckta områden med blå och gula paraplyer. Ett annat av deras projekt har varit att installera en sorts mjuk mur av nylonväv (Running fence) i landskapet på ett sätt som åstkådliggörs av bilden nedan: Ibland har jag känt mig tacksam för att det finns människor som Christo & Jeanne-Claude i världen. Men de utan någon konstnärlig baktanke utplacerade vita plastbalarna står sig också i en konstärlig kontext, närmare bestämt i underavdelningen ready mades ........och då faller det sig naturligt att sätta punkt med Mr Duchamps berömda Fountain, en urinoar som fått rang av konstverk genom att Duchamp helt enkelt utnämnt den till ett sådant. Inte utan goda skäl, syns det mig..... Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, skulptur, kultur, konstteori, estetik, readymades, konsthistoria

Bob Dylan & Dark eyes
Dark eyes var en liten pärla på en av Mr Dylans 80-talsskivor, Empire Burlesque. Här kommer den i orginalversion från skivan (så vitt jag kan bedöma) dock tillägnad Dylans gode vän George Harrison, vilket väl också framgår av videon.Låten är, i all sin anspråkslöshet, en av mina favoritlåtar i Dylans produktion. Och den bryter på ett befriande sätt mot pop-rockstuket på skivan i övrigt.Här kommer den:

Kiviks art center 2 (Svartbygge?)
Det här är ett av Kivik art centers mest omtalade verk vid den här tiden, en betongskulptur sammansatt av tre geometriskt strama komponenter som synes nedan. Alla tre "blocken" har samma rymd men olika utsträckning. Bakom verket står David Chipperfield och Antony Gormley.När jag var här rasade en debatt, bland annat i Ystads allehanda, om det här verket. Det har rests krav på att "tornet" eller "möget" (skånska) ska rivas.Det verkar ju inte vara något märkvärdigt alls med det här. Klassisk abstrakt modernism kan man väl se det som. Till och med "högmodernism" kanske.Sådana här konstruktioner har vi sett otaliga av, våra städer är fulla av dem i form av byggnader i ungefärligen den här arkitektoniska stilen. Men här har känslorna uppenbarligen svallat ordentligt. Man har till och med diskuterat om "tornet" egentligen borde ha bygglov enligt lagen, något som inte finns i det här fallet.Och de juridiska kraven kan måhända bli olika beroende på om det här är ett konstverk eller inte och så har vi hela den gamla vanliga konstdebatten igång.....Enligt rykten som surrat (har inte källkollat dem) är en viss Ulf Lundell som bor i närheten missnöjd med att hans utsikt över landskapet störs. Fallet är föremål för rättslig prövning....Till saken hör att hela poängen med verket inte är dess utvärtes utseende. Inne i konstruktionen kan man gå i trappor och via flera etapper (ovan ses en av dem) komma ända högst upp. Och denna vandring kan väcka olika känslor hos olika människor. Många känner en viss otrygghet och rädsla när de avancerar uppåt. Bland annat kan mörkret och trappornas utformning bidra till detta. En del vågar sig inte hela vägen upp. Själv kände jag mig väldigt säker och trygg. Det är bara att känna sig för i mörkret så att man har koll på väggar och trappsteg.... Och här kommer till sist en utsiktsbild tagen från "tornets" högsta etapp. Jag vet inte om just den här gården tillhör Ulf Lundell, man man upplyste mig om att den ligger i närheten....Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, skulptur, estetik, foto, modernism, postmodernism


Annons:

Vill du tjäna pengar på din blogg?

Vet du om att du kan tjäna pengar på ditt bloggande? Genom att publicera annonser från olika affiliatenätverk på din blogg får du provision på den försäljning som dina besökare genererar. Du väljer själv vilka företag och produkter du vill marknadsföra men en enkel tumregel är att hålla sig till sådant som intresserar just dina besökare.

Nedan listar vi olika affiliatenätverk som vi rekommenderar. Besök dem alla och registrera ett konto som "Publisher / Annonsör". Därefter kan du välja och vraka mellan olika program som du vill marknadsföra. Kontakta oss gärna om du har några frågor så ska vi försöka hjälpa dig framåt. Lycka till!


Registrera konto på AdTraction - Har många bra annonsprogram för t.ex. hälsa, skönhet, parfym, smink m.m.