Annons:
ToppBlogg.se Lägg till din blogg
visa alla Allmänt Bil/MC Data/IT Ekonomi & Finans Film/Tv Filosofi/Religion Fotobloggar Företagsbloggar Hem & Inredning Humor Hälsa Kultur Litteratur Marknadsföring Mat Miljö Mode & kläder Musik Nöjen Personligt Politik Resor Sex & Samlevnad Shopping Spel & Dobbel Sport Teknik Lägg till blogg logga in & ändra blogg Om ToppBlogg.se / faq Kontakta oss

tobias, tobias


Norra Norrlands förlorade samvete talar ut om livet, universum och allting.


Homepage » Besök tobias, tobias

Inlägg i tobias, tobias

24-årsdagen
Idag, kring 10 på morgonen, fyllde jag 24 år. Det hela var ett bejublat ögonblick - först uppvaktade min fru mig med sång,? havregrynsgröt, te och vitaminpastill på sängbricka. Sedan grattade Kirunas befolkning via mor, far och syskon - och ungefär vid lunchtid ringde då Ola Rapace. Först övervägde jag att inte svara. Det var länge sedan vi hördes vid, och ärligt talat har vi nog vuxit ifrån varandra vid det här laget. Men efter att ha låtit det ringa ut tre gånger på blotta pin kiv fattade jag slutligen luren.- Ja?- ...- Ola? Är det du?- ...!Hela processen var bara så förbaskat tröttsam. Jag tappade vett och sans.? Med snäppet högre röst harangerade jag:- Men du, för faaen. Det är ju min födelsedag! Det här håller inte, du kan inte fortsätta ringa mig fyra gånger om året och bara tiga. Jag vet ju att det är du, Ola - jag är inte korkad! När du var med på Så ska det låta såg jag allt att du fipplade med mobilen, och sekunden efter fick jag ett av de här störiga nedrans uppringningarna - jag kan svära på att jag hörde Markoolio flåsa Tyrolerhatts-visan i bakgrunden. Mycket illa.- ...- JAJA, SLIPP DÅ! FÖR FAN. HEJ DÅ! NU LÄGGER JAG PÅ!Tystnad.- Eh. Ola?- ...- Jag skojade bara. Det fattar du väl? Vi är cool, right? Säg ingenting om det är lugnt.- ...- Fint. Jag ska äta tårta nu, men... ta hand om dig. Okej? Luv you, hemmis.Excentriska kändisvänner är extremt tålamodsfrestande att ha.Resten av födelsedagen gick ut på att få presenter (jättefin jacka av Mikaela, trendig kaffeburk av Sofia och Teodor, presentkort av Matilda, bokstöd och böcker av mamma och pappa, pengar av morochfarochmormor, bilder och mer ingående beskrivningar följer i framtida inlägg), fika hos Aron och Hanna, tittande på Gudfadern med fru.Hur som helst; lite andra minnesvärda saker som inträffade den 10 februari (källa: Wikipedia):1258 - Mongolerna erövrar Bagdad och ställer till blodbad bland stadens invånare.1966 - Bob Marley gifter sig med Rita Marley,född som Alva Rita Anderson.1996 - Deep Blue besegrar Garry Kasparov för första gången. Föddes gjorde:1898 - Bertolt Brecht, tysk författare.1938 - Torsten Wahlund, svensk skådespelare. 1962 - Cliff Burton, amerikansk musiker (Metallica).Dog gjorde:1134 - Robert II, hertig av Normandie. 1923 - Wilhelm Röntgen, tysk fysiker, nobelpristagare 1901Nu blir det Gasolin-dokumentär på ettan, därav stressen!

I lä
Just nu uppdateras det inte mycket här.Anledning?Min blogg är vit, tråkig och inte särskilt happening till utseendet.Så det ska Helena ändra på!Hon håller på att göra i ordning en riktigt fin bloggdesign till mig, och när den väl är uppe kommer jag att smörja mina Minerva-kugghjul än en gång och leverera inlägg.Tills dess; relation mellan August Strindberg och George Costanza. Fundera!

PFSSS
Dagen kommer späckas med diverse småsysslor - inga livsavgörande handlingar med andra ord, mest nyttigt och kort, litet och gott som jag har sparat på mig under veckornas slappa gång. Exempelvis är det dags att införhandla medlemskortet till filmstudion Mowie? som har säsongspremiär 7 februari - det är dags att göra en önskelista på adlibris och skicka den till mamma via e-posthästen - det är dags att fylla på mitt busskort med 14 dagar - det är dags att gråta blod över bristande finanser - det är dags att försöka ordna ett gemensamt samkväm mellan mig och fyra vänner till helgen - det är dags att sätta igång med Star Trek igen, ty jag har inte hunnit se längre än till mitten av TOS andra säsong, och efter att ha sett den första långfilmen med Martin i förrgår har mitt sug tredubblats.Väl hemma hos mig tog Martin upp sin ljussabel, aktiverade den med ett stilla 'PFSSS', och började svinga? och hojta? i vardagsrummet. Jag noterade att han hade sålt sin lila Döda-Riv-Slå-modell, och inköpt en gul Hota-Hacka-Hugg 2000.Jag greppade min phaser, riktade den mot Martins fötter och sköt en stun-stråle mot dem. Det dröjde en sekund, två sekunder - sedan föll han ihop, bröt sin knäskål med ett knaster som ekade mot de oaffischerade väggarna, greppade tag i den benflisa som nu stack upp ur låret -? riktade en anklagande blick mot mig. Golvet täcktes av blod ända från TV-hyllan till vår röda soffa (som gudskelov just är röd - därför inga fläckar).- Du, det är Star Trek vi ska kolla idag, sa jag i ett pillemariskt tonläge. Du får skärpa dig med Star Wars, det var ju förra veckan.Martin såg ner mot sin blodiga benpipa.- Men herrejävlar...Och vi brast i skratt.- Fan vad ont det gör! utbrast Martin och torkade bort en tår med skjortärmen. Sedan öppnade han sitt sabelhandtag och tog ut en pringlesburk ur gömmet. Kvällen kunde börja.

Ångest är min arvedel
Så genomlider er hjälte ännu en händelselös morgon, dag, afton, när Räkan är på jobbet, vädret är trångt och hotande som en nära förestående konkurs, och information om 1890-talets litterära klimat söker plantera bo i? hans sega, ovilliga sinne. Kunde? han springa, skulle han.Osäkerheten kring mitt uppsatsämne är löjlig, den finns? likväl där. Jag vill skriva om Hjalmar Bergman, men mina uppslag känns så? lilleputtigt små, så? puttefuttigt få i jämförelse med vad som redan har författats om denne märklige man (att forskningen om honom enligt Hans Levander har svällt till? ohanterliga vidder efter? 1940? hjälper inte heller).? Idéer om att istället skriva om någon nittiotalsgestalt - för att kunna dra nytta av den kurs jag nu läser - avbyter varandra i strida strömmar, ingen av dem god nog för mig att känna det efterlängtade? brustablettssläppet i mitt huvud.Naturligtvis förstärker jag allting. Det är bara en C-uppsats. Tanken är att jag ska lära mig skriva sådana texter, och att handledarna ska kunna komma med råd för framtiden.Men jag vill ju vara bäst hela tiden. Både nu och då.Läs även andra bloggares åsikter om c-uppsats, hjalmar bergman, litteraturvetenskap, litteratur, forska, universitet, studier

Känn brännet
Idag har jag sålt min otränade chipspåsesjäl till Djävulen och låtit den påbörja sin utbildning till fitness-eliten, på bekostnad av min lika otränade chipspåsekropps hälsa; jag har nämligen införskattat gymkort.Jag kunde inte stå emot frestelsen. I Karlstad finns det nämligen en träningslokal som ger betydande rabbater till personer som jobbar inom vård- och omsorgsförvaltningens gränser - så betydande är rabatterna att till och med en läslus av min ringa kroppsyta har blivit övertalad, marknadsmässigt förförd, kränkt och våldtagen har mitt hjärtas vilja blivit (mitt hjärta? Mitt otränade chipspåsehjärta!).(...)Men det var ganska roligt att träna.Kanske jag kan göra det ibland.För att inte helt skrumpna ihop på ålderns höst och dö av förfelat pumpblås.Ibland, alltså.Jag är fortfarande jag.Ju.(...)Jo.Läs även andra bloggares åsikter om gym, gymkort, träna, identitetskris, identitetskris, identitetskris, identitetskris

Ett fall och en lösning
Midnatt råder i Kiruna, och tyst det är i husen. Året är 1994. Sverige har för fyra månader sedan vunnit brons i fotbolls-VM till skönsång av Orup, Ingvar Carlsson är nybliven statsminister hemmavid, och jag är för tillfället ömsom kär i Sofia, ömsom i Therese,? de två som utgör den? starkaste blondinduon i vår klass på Raketskolan. Men denna? natt spelar ingenting av det där? någon roll. I fotboll äger jag klena kunskaper, Ingvar Carlsson existerar för mig enbart som lösgodis ("dojan"), och det enda av vikt i min uppradning av årets? stora events, det vill säga mina romantiska eskapader, förmår inte att överskugga det som nu är på väg att hända: jag och Lars, klasskamrat och? fjorton år senare pinsamt försvunnen ur mitt liv, är på väg att föra en filosofisk diskussion.Lekparken vid den lilla pulkabacken på Lompis är övergiven den här tidpunkten? och gruvstadens? vintermörker störs enbart av den glesa gatubelysningen som gör sig suddigt påmind från villaområdet nedanför. Lars är klädd i en mörkgrön overall - det är samma uniform han? bar vid sin flykt? från brodern? Kurres utskällning veckan innan, vilket hjälper till att lyfta fram stundens allvar. Vi ligger på rygg i en snödriva, jag med blicken fästad på gungställningen, Lars med lovikkavanten i munnen och någonting drömskt i blicken. Han talar.- Har du något motto?Jag vrider på nacken och tittar på min vän. Den tankekedja som jag? innan närde innehöll allting från Turtles, Michael Jackson och den blåa Power Rangern Billy (i mitt huvud: Toby!)? - men jag är ett ödmjukt barn, och välkomnar störningen utan större irritation.- Va.- Ja, ett motto. Du vet... ordspråk. Jag samlar.Tänker till gör jag,? och en sak jag läste i Fantomen förra veckan dyker upp. I själva verket har min förtjusning i? Den vandrande vålnaden sedan länge klingat av,? och jag? införskaffar tidningen mest för att pappa vill läsa den efter mig. Hur som helst så är inte mitt intresse för tidskriften relevant; idag har jag? nämligen ändå det senaste numret i färskt minne, och? undertecknad skjuter.- Den lättaste vägen... är alltid den farligaste.Mjuka, våta snödroppar? flagnar dansande ner från skyn i virriga versmönster. En bil hörs i fjärran? - antagligen är det en förälder som är på väg mot citykärnan för att hämta hem sin berusade dotter, eller en taxi som? unga män med handlingskraft och välbärgade föräldrar? har ordnat för sig själva. Jag och Lars är fortfarande (minst) fem år för unga för den verkligheten, så fredagsnatten ägnas åt ett existentiellt spörsmål, en het filosofisk nöt som jag just har serverat åt min klasskamrat på en tallrik av brådmogen akademia.Lars smaskar på vanten.- Va?- Den lättaste vägen är alltid... den farligaste.Han möter min blick och rynkar på näsan. Sedan återgår han till att blicka tomt framför sig. Jag väntar spänt på utlåtandet.- Nae, säger Lars, och kringgår därmed alla tänkbara argument jag skulle ha kunnat leverera. Lars har hittat pudelns kärna, och över ett decennium längre fram kommer jag fortfarande att applådera den unge mannens skärpa och disciplinerade briljans.Midnatt råder i Kiruna. Det är 1994. En fråga av existentiell vidd har avhandlats på en lompisbacke, och de som tidigare sov i gruvstaden med oro känner nu av? en slags mildhet i luften - den geografiskt tillskurna andelen tankeproblem har nämligen skingrats något, och snarkningarna ökar i antal? inom Kiruna stad.Läs även andra bloggares åsikter om kiruna, barndomsminne, filosofi, fantomen, 1994, berättelse, vinter

elegi
Jag har just varit på föreläsning om Gustaf Fröding med min littvetgrupp. De sedvanliga farhågorna plågade mig : är det jag säger riktigt dåligt, eller är det helt okej? Passar jag in här? Hur kommer det sig att jag aldrig bara kan må bra?Efter lektionen tröstade jag mig själv med en prenumeration av 00tal.? Så länge det finns onödiga saker att köpa för dyra penningar lär det inte gå någon rejäl nöd på mig (förutom den rent ekonomiska då, förstås).PS. Jag fick betalt för min artikel i Citrus! 606 kronor som lindrar min? gummisnoddsförsäkrade plånbok -? det börjar bestämt luta åt att jag trivs gott i murvelns roll med tillhörande press-kort i hattbandet. DS. Läs även andra bloggares åsikter om lektion, självkänsla, pengar, journalist, fröding, litteraturvetenskap

Vara vänner
Vi har vandrat runt på staden, jag och räka mi - räka mi - räka mi - fru, och vi hittade mig en tröja av yppersta kvalitet på H&M. Detta är nämligen? en tid av förnyelse; en av innovationerna är ett par röda Converse (jag har aldrig haft röda - bruna, flamesprydda, blåa, men aldrig röda), en annan zoegaspaketet i vårt skafferi. Länge fundersam har jag varit inför att bära in detta främmande i lägenheten - Classic och Löfbergs har än så länge utgjort det Holmgrenska hushållets kaffeutbud, borträknat ett par veckors Nescafé Lyx-drickande (när jag hade råkat kasta bort filterhållaren från Bryggare d.ä. och var tvungen att hämta hem Bryggare d.y.), så ni kan förstå hur jag bet på naglarna och svettades ymnigt när jag stod i kassan och velade mellan att fortsätta eller bära tillbaka Z-lådan.- Tänk att du gjorde dig så mycket besvär för min skull! skrattar den bruna vätskan från min kopp, och jag skrattar med när jag svarar:- Ja, Zeppe. Usch. Vad hemskt om jag inte hade gått hela vägen och lämnat dig där du stod! Då skulle jag ju aldrig få veta att du egentligen var rätt juste.Zoegas? snörvlar till, och tittar på mig med sitt feta cyklopöga.- Vet du vad, Tony? Du är också helt okej.Slut tablå.Det är andra gången januari månad som någon missar på att komma ihåg mitt namn och väljer det betydligt modernare Tony istället. Deprimerande, minst sagt.

Gäspagäspa gäsp gäsp.
Inatt har jag arbetat på boendet från klockan 21 till sju på morgonen. Jag har vakat, jag har väckt di gamle, jag har ordnat för dem i deras bäddar - ofta har jag? råkat skrämma? dem, men? med kortvarig effekt? - och jag har kort summerat? slitit ut mig fullständigt, både fysiskt och psykiskt. Det är ledsamt att människorna är så ensamma, rädda och sorgsna.För den annalkande depressionen söker jag tröst i min nya hobby: att lära mig dikter utantill!? Har redan lärt mig en dikt av August? (Tidsenligt), samt ett par Fröding-strofer. Ikväll planerar jag att ta itu med lite längre texter, som Tegnérs Det eviga och Den döde. Memorerandet av orimmat vågar jag mig inte på än.Vidare så är jag är fruktansvärt trött och lättirriterad, vilket har lett till ett onödigt gräl med min snälla, söta hustru, samt att? De Röda Ögonen från Hades gjorde entré imorse.Lite diktläsning till min hobby, lite diktläsning till skolan på tisdag och? lite tittande av? Star Trek, sedan ska undertecknad tuppa av på lämplig vilohärd (soffa eller säng, det är mig likgiltigt idag). En dagens outfit eller videoupdate lär inte hända, tyvärr.

TV-spel och öl
Kommentar från Tilda på gårdagens inlägg, Dagen och dagens Verner:"Seriöst, är hela det där ett inlägg?Låååångt, för långt. Om du vill ha fler läsare. Man orkar inte plöja hela. Bara ett tips.."Svar: Oftast skriver jag för mitt eget höga nöjes skull. Om någon eller några? önskar följa mitt sammelsurium av skriftliga bekännelser blandade med estetiska jollerutbrott är det bara trevligt, men? jag begår inte harakiri dagen då? ingen väljer att besöka sidan. Jag förstår emellertid att du bara ville vara hjälpsam, så? det ska inte rackas ner på din kommentar med onödig iver här. Lovar.Så, här följer en skriftlig bekännelse blandad med estetiska jollerutbrott. Inte en särskilt lång sådan, men ej heller bloggosfärvänligt kort.Tack för ordet.- Du, jag har alltid velat dricka en u-båt.Det sades med en flik av underläppen insugen under de övre framtänderna. Ett klassiskt uttryck för undran, fundersamhet -? och idioti.Aron dröjde inte med svaret.- Vi tar och dricker en nu!- Nej, nej, nej, sa Tobias och skakade på sina vackra blonda adonislockar. Det måste vara riktigt, det måste vara whiskey i ölen, det måste vara som på bio. Förstår du?Aron tycktes bekymrad. Kanhända utgjorde rynkorna på den långe pojkens panna ett slags tankens hieroglyfer, i vilka stod utskrivet? sorg och? ledsnad över att inte kunna glädja sin kamrat. Skrivtecknen suddades emellertid ut efter en stunds begrundan, och han sa:- Men, om vi tar en budgetvariant nu, och så dricker vi den riktiga grejen på The Leprechaun nästa helg?Tobias sken upp som bara en norrländsk avfälling kan göra när nya uppslag om sprit tillhandahålls.- Jag har? faktiskt lite danmarksbåt-vodka kvar i skåpet.? Vi gör det, vi gör det, vi gör det! Gör vi det? Vi gör väl det?En kort nickning till bifall, ett framdukande av ölglas och en slagsmålsspelsturnering på Xbox senare stod det klart: kvällen hade varit en braksuccé. Inte en lyckad kväll som? med dagens terminologi? innebär tre sura Rosa Pantern, lite fanta citron med hembränt, en orolig taxichaufför? och svettiga danser på Köttmarknad A, Köttmarknad B och Frysdisk 1, utan en gemytlig? afton med progressiv? berusning i goda vänners lag framför en TV-apparat, fri från alla inviter till stela samtal och spya på sittbänkarna (en gång tidigare hade Tobias den Vackre placerat sin Rumpa den Smäckre på en med gammal idisslad mat skändad bänk, då i Kiruna på? Pimpelhål 2. Sedan den dagen ägde han en outsäglig? rädsla för att råka? sätta sig ner i dessa babyloniska tillhåll utan att först? ha utfört en redig undersökning av stolsytan). Efter en tid kom Jessica och Räkan till lägenheten och deltog muntert i Dead or Alive 2, som? de spelade med utslagsregler. Xbox och öl står i samklang på samma manér som teflonpanna och olja; de klarar sig utan varandra, men det är ändå säkrast att tillföra lite av det ena? till det andra när insatserna är höga.Aron pustade ut. Han hade spelat sin roll som kvällens idéspruta väl och kunde efteråt gå och lägga sig med en mild magkänsla,? som morgonen därpå lurigt skulle övergå? i en tämligen? omild baksmälla. Tobias den Vackre vaknade? däremot upp med ett leende. Han plockade undan chipsskålen, virade in Xboxens handkontroller på ett stilfullt sätt och diskade ölglasen med det nya smultrondoftande medlet.- Liksom alla dagar då man vaknar upp utan baksmälla efter att ha druckit mycket kvällen innan kommer det här att bli en strålande dag! sa han för sig själv, och visslade en självkomponerad? trudelutt.PS. I själva verket var den inte alls självkomponerad. Trudelutten var danad efter The Hives Automatic Schmuck, någonting? Tobias småningom skulle bli medveten om. Men just i detta nu, med händerna skrynkliga i diskvattnet och? med? de utmärkta Xbox-uppercuttarna i färskt minne från gårdagen, fanns inga indicier på att en sådan insikt skulle störa? pojkens perfekt balanserade lynne. DS.Läs även andra bloggares åsikter om fest, karlstad, vänner, tv-spel, uteliv, blogga, berättelse

Dagen och dagens Verner
Dagens inlägg blir ett löst sammansatt sådant, mest för att jag känner mig en aning suddig i kanterna. Förhoppningsvis har ni förståelse och förlåter. Idag har jag i min undervisningsgrupp? pratat med en? doktorandtjej som var rar och? trevlig. Vi? talade om hur svårt? det? var att hitta i Karlstad under de första dagarna av invånarskap, och hur jag? alldeles nyinflyttad steg in på Rådhuscaféet och blev? förskräckt när flickan bakom kassan började småprata, ja, till den grad satt ur spel? att jag knappt vågade? be om en påtår. Doktorandtjejen nickade och berättade sina anekdoter. Kanske kan hon bli min kompis.Det är nästan tragiskt hur få personer jag umgås med. Aron ibland, Martin tittar väl förbi emellanåt, det händer att Jonna ringer och att jag ringer henne. Går jag i förlust på den här isoleringen? Jag tror inte det. Ärligt talat, hur mycket tid till att samla sina tankar får man om dagen fylls med kallprat, kaffe och kaka, resor, kringlor? och sällskapsbaka? Jag nekar inte vänner handen, men jag kommer heller inte börja gråta om det inte blir några nya kamrater att räkna med? i litteraturkurserna. Förvisso skulle? det skulle vara roligt att prata oväsentligheter ibland - men det har jag ju bloggen? till, och dess åttio läsare per dag (antalet har vuxit katapultartat under de senaste dygnen! Har jag råkat skriva spysex någonstans? Om inte är det ordnat nu) duger gott till possy.? - in fact, borde jag inte få lite bulla från Rådhuscaféet nu? för min smygreklam högst upp, det vill säga? -Dessutom har jag Räkan, Frugan, the Mrs. Och hon är bäst.Det är bara så.Dagens Verner:"Det ringer helg, och sekler jagasom skyars skuggor över landet.""Det är skam, det är fläck på Sveriges baner,att medborgarrätt heter pengar.""Det är skönare lyss till en sträng, som brast,än att aldrig spänna en båge."Han hade allt sina moves, gubben. Ofta övergår han i motbjudande nationalromantiskt dravel, men vissa texter griper och grejar - särskilt dikten om Hafed, Umballa och mogulens ring? var? skojig läsning idag.? För tillfället leker jag? med tanken att publicera? Verners samlade dikter på en blogg 2010 (70 år efter hans död), för? Runeberg har inte ordnat upp det än. Kanske de hinner på de tre år som är kvar, kanske inte. I vilket fall som helst välkomnar jag projektet om det inte blir någon ändring på den fronten. Möjligtvis kan jag ställa upp som frivillig på deras site? Hjalmar Bergmans noveller förtjänar också? att skrivas av, och jag är just rätt person med just rätt avsaknad av liv.Den hetsiga huvudvärken är? tillbaka.Jag ska sätta mig ner i vår vackra, röda soffa med ett uppfriskande glas Bamyl och läsa lite Fröding (helgens läxa). Möjligtvis blir det en uppdatering till ikväll.Kirk out.(PS. Någon som vet om den nya Batman-filmen hann bli färdig innan stackars Ledger tog sitt liv?? Frågan låter kall och cynisk, men betänk att det är? skådespelarens sista verk, hans estetiska avsked till omvärlden.? DS.)(PS igen. Plus att Batman är stentuff. DS igen.)Läs även andra bloggares åsikter om universitet, studera, vänner, verner von heidenstam, vänskap, nyinflyttad, runeberg.org

Kursstart
Så var det då dags för terminens första kurs - min specialisering inom Svenska för lärare, tillika C-kursen i min litteraturvetenskapsprogression (som jag? genomgår samtidigt). Delkurs 1, Sekelskiftets svenska litteratur.? Det första intrycket var nervositet, rädsla - gud, det var ju 24 personer i klassrummet! Här hade jag levt i min lilla bubbla och tagit för givet att universitetets litteraturstudenter högst var sju-åtta till antalet. Möjligtvis fick jag den bilden av stämningen i min lärarklass (av vilken enbart tre stycken valde litteraturvetenskap som specialisering) - där sågs ämnet som någonting svårt. Onödigt. "Töligt" (för att flörta med lokaltungan). Men här, i detta nu, satt jag alltså med dubbla dussinet gruppkamrater som tyckte om litteraturvetenskap, och som dessutom verkade kunniga inom det! Med andra ord personer som tycktes ha intressen liknande mina. Det var helbrägdagörande.De undervisande tu valde att inte ha någon presentationsrunda. Jag trodde att jag skulle tycka det var skönt och skärseldsbefriande, men istället ledde det till att jag kände mig strandsatt i mitt lilla hörnbord med de tidigare kurskamraterna, utan ett hum om hur? jag skulle simma över till de "balla borden". Hmm. Detta kommer bli en svår nöt att knäcka.Genom hela lektionen? tänkte jag? på de där sakerna som det inte är speciellt coolt att tänka på, snarare direkt ocoolt, men som jag ändå oroar mig över, särskilt när jag befinner mig bland personer jag misstänker kan vara? okej på många vis. Jag hoppades på att de skulle tycka jag var smart och bra. Rolig och? söt kunde? skippas såhär tidigt i relationen, men smart och bra var viktigt.? Absolut ville jag? säga någonting som kunde inleda hela förförelseprocessen, och när? professorn? gav oss? standardfrågan hur man avgör vad som är litteratur såg jag min chans (en cool kille framför mig i morrissey-glasögon och rakat huvud hade redan stulit mitt favoritsvar, att det vi väljer att betrakta som litteratur är litteratur).- Erh... sa inte formalisterna att litteraturen refererar till sig själv, snarare än till verkligheten utanför?Professorn bet sig i underläppen och sa:- Nja... Njae... det är nog... hmm... det är nog en grov förenkling av det i sådana fall. Hur tänkte du, kan du utveckla det?- ... n e j.Det ständiga svaret, sagt med ett nervöst leende. Ingen skrattade, så jag fick gott rycka upp mig och på allvar försöka förklara. Förvånansvärt nog fick jag ingen tunghäfta, utan lyckades rätt väl.- Eller. Tja, hur ska man förklara det? Att det skönlitterära språket är ett språk mer ämnat till att vara just skönt, istället för att bara beskriva yttervärlden - på så sätt ansåg man att det skapade en distans till samhällsföreteelser, och man tyckte att den här distansen var nödvändig för att arbetarna skulle kunna se på tillvaron med nya ögon.Professorn accepterade och jag kunde pusta ut.Förhoppningsvis tyckte de inte att det var ett trist och infjäskande svar. Och förhoppningsvis förlåter de mig för att jag först försökte vara rolig.De bryr sig antagligen inte alls,? ty det har kommit till min kännedom att världen inte cirkulerar kring mig (!). Hur nu detta fungerar i praktiken väljer jag att inte resonera om.Det är synd om (de neurotiska) människorna.I övrigt har jag mått bra hela dagen. Jag känner hur skolledan som gjorde sitt inträde med den förra kursen (inom språk-fältet i utbildningen) snart är helt utraderad - det enda som krävdes var en litteraturhistorisk föreläsning och insikten att det fanns fler personer än jag som trivdes i den här sfären. Kanske är det inte bara en villfarelse ändå, det här att jag borde syssla med litteratur i mitt liv? Den första förälskelsen i ämnet borde rimligtvis ha lagt sig under årets gång, men jag får fortfarande inspirationskickar, griper mig fortfarande an litteraturantologierna med iver, glädjer mig fortfarande över att hitta strukturer? i texter. Vi får väl se när jag har skrivit mina uppsatser? vad övriga världen anser om mina ambitioner (eller snarare? vad handledarna tycker och tänker). Till? nästa gång? ska vi ha läst utvalda texter av Verner von Heidenstam, en minst sagt spännande bekantskap!? Jag önskar att? kursen tar upp Hjalmar Bergman någonting. Han hör iofs till tiotalet, men då vi nu pysslar med nittiotalet kanske? tio år efter sekelskiftet inte? heller vore så knasigt att hoppas på?Läs även andra bloggares åsikter om litteraturvetenskap, karlstads universitet, specialisering, lärarprogrammet, svenska, sekelskiftet, heidenstam

Babel Special
Torgny Lindgren? alltså. Vilken underbar? berättare, vilken? riksfarbror!Där sitter han, i Babel Special på tvåan, och säger att han en gång var medlem i en metaforhatarklubb,? ? och att de enda? verken från svensk? 1900-talslitteratur som kommer att stå sig är? Gösta Berlings saga och Tore Wretmans Svensk husmanskost.GBS gavs förvisso ut 1891, men större delen av Selma Lagerlöfs övriga produktion finns ju på andra sidan sekelgränsen.Hursomhelst blev jag? så förtjust i människan? att jag ögonblickligen beställde ett exemplar av Norrlands akvavit.Läs även andra bloggares åsikter om torgny lindgren, babel special, svt, litteratur, samtal, norrlands akvavit, gösta berlings saga

YouTube-utmaning
Dags för en liten blogglek som jag har märkt är rätt populär där ute i bloggosfären (vilket oerhört fulsnickrat ord).Reglerna är som följer:Person A postar ett videoklipp från YouTube. Videoklippet ska vara från en film som börjar på bokstaven A. Person A ska ha sett den filmen, och uppenbarligen vilja uppvisa detta för allmänheten (bloggosfären). Hemskt? gärna bör klippet vara en särskilt bra/rolig/usel scen från nämnda filmstycke.? Person A utmanar sedan person/personerna B, som länkar till? person A och sedan? gör samma sak på sin blogg - nu med videoklipp som börjar på bokstaven B. Person/personerna B utmanar efter det personen/personerna C, som (etc, etc, etc).Uppfattat? Gott, då börjar vi.Jag är person A.Filmen jag inleder med är:As good as it gets med Jack Nicholson och Helen Hunt.Varande min favoritfilm under en utmärkt lång tidsrymd? gjorde den? valet någorlunda självklart (även om jag faktiskt sneglade litegrann på? YouTubes? Alien-klipp).? Livet från den ljusa sidan, som den svenska titeln lyder,? är fullkomligt fenomenal, tillika? fenomenalt fullkomlig, och om du inte har sett den än föreslår jag att du ögonaböj hyr DVD:n (förslagsvis på Casablanca Video om du bor i Karlstad). Man skulle kunna tycka att jag inte är rätt person? att ge omdöme om rullen, då jag sedan länge har haft en agape-crush på Jack Nicholson, men den? sparkar faktiskt röv (rent objektivt talat), och jag pittar foolen som inte har den i sitt CV.Ja, det var första steget.Nu utmanar jag Räkan och Mikkla. Filmer på B tack, pronto pronto.Alla ni andra får såklart också haka på om ni känner er manade.Läs även andra bloggares åsikter om blogglek, utmaning, youtube, cirkellek, film, jack nicholson, helen hunt

Tisdagstema #2
Veckans tisdagstema är yta. I brist på ovansända ingivelser publicerar jag här ett fotografi? på dumburken.? I dvd-spelaren? snurrar Star Trek-avsnittet The Squire of Gothos (första säsongen), och DeSalle är just i färd med att informera mr? Spock om ytan på himlakroppen Gothos. Sulu och Kirk har nämligen spårlöst försvunnit, och man misstänker att de motvilligt? kan ha teleporterats ner dit.Läs även andra bloggares åsikter om tisdagstema, yta, star trek, tv, dvd, foto

Utslag, utslag. Utslag. Utslag. Utslag, utslag och utslag.
The Hives nya album är en fantastisk historia. Lite mindre Stooges, mycket mer någonting helt eget, och jag kan inte? sluta bli peppad? - vilket är bra, för nu mellan en avslutad kurs och en annans början behöver man verkligen allt energitillskott som cirkulerar. Det kan vara kaffe, det kan vara Echinachea förkylningsbrus från Friggs, och det kan definitivt vara Howlin' Pelles sköna falsksång på Won't be long.För precis som med de tidigare Hives-släppen finns det en låt som går in genom hörselgångarna, bygger näste i bröstkorgen och bultar på benen, inte alls olikt en liten Ripley-alien med taktkänsla. Vilka var de tidigare? På Oh lord!? When? How?? var det You think you're so darn special (även om How will I cope with that?? bubblade på ordentligt). Barely legal hade A.k.a. I-D-I-O-T, mycket saliv gick åt på ölsången till Die, all right! (album: Veni, Vidi, Vicious), och frågan är om inte samtliga av dessa bitar förlorade? i jämförelse med 2004 års? A little more for little you, som introducerade det The Hives vi hör på The Black and White album idag.På B&W är det som sagt Won't be long som skänker mest lyssningsglädje. Det är en låt med ett fruktansvärt driv. Jag uppskattar låtar med driv. De? kan få en att fortfarande? vara uppåt? väggarna gladlynt efter att ha förfestat i en trappuppgång på Kyrkogatan i Kiruna (i likhet med A.k.a. I-D-I-O-T), och -? som när man hade? You think you're so darn special? i lurarna? vid femton år fyllda? -? gå fram till söta Ida? i sjuan? på Bolki? för? att? häva ur sig:- Vad heter du?Ida.- Jahapp (det visste man ju)....? sedan? orubbligt fästa blicken mot skolans ytterdörr,? gå ut till cykel- och mopedstället, känna sig allmänt säker på sin roll här i världen.Efteråt? gör man såklart ingenting av den här lyckade anstiftan till kontakt med det täcka könet, för förr eller senare ledsnar man ju på låten, man tappar drivkänslan och återgår till att vara ordförande för datorklubben, försöka skaffa? kompisar genom att börja snusa, och? under? ett par? vid skrivande stund? bistert ihågkomna? veckor ikläda sig svart rock i skolan för att? komma närmre sin äldre kamrat Per i? attityd och sinnesstämning.Det är? kortvariga dessa drivets rus, men de överträffar det mesta.Läs även andra bloggares åsikter om the hives, black and white album, musik, minnen, personligt, skola, livet

As sand through the hourglass
Dagen är hittills slapp med få undantag. Har skrivit klart min artikel, antar att jag? fick ihop en rätt hyfsad text till slut. Om jag känner mig generös (sadistisk?) kanske jag rentav publicerar den här efter att? tidningen har tryckts.Jessica tittade förbi och såg Amélie från Montmartre med mig och Räkan. En tanke väcktes? då prinsessan Diana dog i rutan: vad hände egentligen med kondoleanserna till? Dodi Al-Fayed, Dianas nära vän (gissningsvis älskare) som dog i samma bil? Inga sorgetåg till hans ära har skymtats. Inga fetlagda brittiska rikshomon sjunger smäktande ballader om Egypt's rose. Ingenting. I wikipedia-artikeln nämns iofs att hans far lät resa två stycken altare till sonens minne, men i jämförelse med masshysterin efter Dianas frånfälle framstår det hela som en aning... tja... futtigt.Jag får helt enkelt hoppas att jag inte dör tillsammans med någon kändis när det väl blir min tur.Fet chans, för övrigt. Verkligen.Läs även andra bloggares åsikter om amelie, hemmakväll, slappt, film, vila, diana, dodi al-fayed (snart, snart, snart så blir det andra bullar här på bloggen. Talangfulla Helena som ordnade upp Räkans blogg ska nämligen göra en fräsig design åt mig, så att jag för all framtid slipper den här MS-Word-stilen? Stay tuned!)

Låt den rätte komma in
En trailer till filmatiseringen av John Ajvide Lindqvists underbara vampyrroman Låt den rätte komma in finns nu på nätet! Följ bara följande länk för att komma till quicktime-klippet:http://193.10.144.137/svfilm08v/film/film_l.cfm?PK_Film_ID=137 Verkar riktigt lovande, eller vad säger ni?Trots att jag sällar mig till de som anser att svensk film i bästa fall kan bli sådär (med vissa utmärkta undantag förstås) kan jag inte bärga mig innan 14 mars, då filmen enligt ett informationsblad från Svenska filminstitutet ska ha premiär (källa: Catahya.net).Läs även andra bloggares åsikter om låt den rätte komma in, john ajvide lindqvist, filmatisering, film, svensk film, svenska filminstitutet

Kaffe, åh kaffe
"Starkt kaffe och mycket gör mig klarvaken. Det ger mig värme, en ovanlig styrka, och en smärta som ej är utan välbehag. Jag vill hellre lida än vara känslolös."Napoleon Bonaparte"Satans svinråttor! Ni påstår att jag ärgalen, ni som aldrig har skådat Satans an-sikte och Guds allsmäktiga röv, ni runkaresom inbillar er att den medvetslöshet nikallar liv bara skulle vara en parentesmellan två evigheter. Ge mig åtminstonepengar till kaffe!"Claes AnderssonJag älskar kaffe.Gud, vad jag älskar kaffe!Denna morgon andas jag kaffe, kysser kaffekoppens kant, dansar i huvudet med bönor (heh) och låter koffeinet erövra mina vener in absurdum.Hela? vår lägenhet är proppfull med nytvättade,? våta plagg som hänger på galgar och över garderobsdörrar. Tvättkorgen, som fått tre hela sjukveckor att samla på sig föda, fick idag sin nådestöt, och Kenny Compact? (vår lilla söta tvättmaskin) har gått på högvarv sedan åttatiden i morse.Samtidigt försöker jag fila litegrann på artikeln som? undertecknad skulle skriva till universitetets? studentkårstidning Citrus. Kaffet, ursprungligen tänkt att vara ett verktyg i kampen? för textens fullbordan, har? istället? fått ta huvudfokus i mina tankegångar - någonting som ofta händer när jag skriver? om? ett halvtrist ämne; det som ligger nära till hands och är någorlunda bloggvänligt börjar anta en disposition i mitt? enorma kranium, och fingrarna finner ingen ro förrän de har spytt? upp ett par rader om det? semi-intressanta i fråga.? ? För att motverka kaffetexten började jag klottra om min kommande C-uppsats i litteraturvetenskap, och om de böcker jag ville granska (ett ämne som? verkligen intresserade mig). Lönlöst.? Den dumpade kaffedispositionen? grep tag om min? själ, vred ur den på allt stoff som möjligtvis hade kunnat hjälpa mig under uppsatsskrivandet, och? högg? med smutsiga labbar? tag i tallkottkörteln (även kallad epifysen; platsen i hjärnan som René Descartes hävdade var växelstation mellan kroppens och? själens? ansvarsområden, vilja respektive fysiska erfarenheter). Där kröp den in, byggde sig ett litet bo - inte alls olikt Karius och Baktus tandhus - och började? viska obsceniteter genom en springa i golvet, skända tallkottkörteln till den grad att? min kropp och min själ? i samklang med varandra? vred sig i simulerade skamkänslor, roterade i obscena bukdanser, kräktes? och svalde respektives innehåll. Det var smärtsamt, och jag rodnade så kraftigt över mina manipulerade gärningar att jag inom kort bestämde mig för att hissa vit flagg. Idén hade vunnit - jag skulle skriva om kaffe.Och det har jag väl gjort nu.Typ."There's too much caffeinein your bloodstreamand a lack of real spicein your life."The SmithsÄsch.Vad vet väl Morrissey?Dags för en redig påtår.Läs även andra bloggares åsikter om skriva, kaffe, själen, blogga, citat, koncentrationssvårigheter, morrissey För er som blev sugna på en kopp svart i och med läsandet av detta inlägg föreslår jag ett besök hos Zelda - i gårdagens? bloggpost uppvisas nämligen en hel del dopp-värt, samt en skrämmande? bra text om den tortyr som ett till det orimligas gränser starkt? sötsug kan innebära.Citat:"...ett Kilimanjaro av så in i helvetes många, stora, kaffe & kakao-generösa chokladbollar att det skulle ta månader att plundra sig ner till botten."Slut citat.

En dag på jobbet
Det kan vara roligt att arbeta på ett äldreboende, som jag emellanåt gör, men det har? förstås sina tuffa stunder.Nyligen? vikarierade? jag? för en tjej som ville gå på semester i? en dag (orsak okänd). När jag accepterade så var det för att jag i ett par dagar hade? känt? mig på bättringsvägen - visst, snuvan? var där,? samt en mindre huvudvärk, men det fanns helt klart anledning att tro på ett snart tillfrisknande.Så vaknade jag upp i? vår säng, två timmar innan arbetet, och? var vedervärdigt sprängfull av snor, slem samt diverse annat osmakligt man förknippar med långvariga vintersjukdomar. Min röst lät som Kishti Tomita med pasta i munnen, varje rörelse? lika vass och konkret som ett eko i fjärran,? ett steg en plåga.Nu överdriver jag visserligen som alltid.? Min beskrivning av rösten stämmer på ett ungefär, men i övrigt? fungerade? undertecknad som vanligt och? klarade till och? med av en språngmarsch till citykärnan när? bussen missade mig med ett par minuter.Kishti-rösten var? dock ett oerhört? gissel. Jag lade märke? till hur personalen sakta började backa undan? efter att ha? inlett samtal med mig - gissningsvis för att undvika? att bli förkylda själva - och? centralt i deras tankegångar fanns nog? en dom över mitt beteende, min oansvarighet inför de bacillkänsliga gamlingarna."Gå på jobbet sjuk, herregud!""Vilket as." "Han kommer ju att smitta ner hela avdelningen!""Kräk. Vandal!"? "Arsle."? Där går han, den tysta mördaren, hörde jag viskas bakom mig när jag vandrade längs korridorerna och försökte? utföra mina sysslor. Naturligtvis blev jag upprörd,? tungsint och? bister, sinnesstämningar som antagligen sken som från en svart glödlampa när jag städade hos en av de inneboende på vårdhemmet. Den gamla damen (en skön gumma, för övrigt) tittade frågande på mig.- Är det inte bra med dig, pöjk?- Va? Jo, med mig är det bra! Lite trött bara.Gumman? nickade. Hon? tycktes? grumla på någonting? svårt att uttrycka i ord.? Med rynkad näsa? riktade hon? all sin uppmärksamhet mot en fläck? på lägenhetsfönstret, som om? formuleringen sedan urminnes tider hade funnits inpräntad där i ett slags flottets hieroglyf.- Tony, sa hon till slut.- Ja?- Akta dig för att bli gammal. Usch, det är inte roligt. Inte roligt alls.Jag stannade upp i min städning och gjorde mig redo för ett av de där standardsvaren man alltid måste ha i beredskap som vårdbiträde, för nästan varje dag uppkommer situationer? i den här kalibern. Att hon för sextiofjärde gången i ordningen hade kallat mig för Tony bestämde jag mig för att strunta i - nu var det en annan sorts samtal hon behövde, och till? det dög en Tony lika bra som en Tobias.- Men så du säger!- Gör jag?- Ja, tänk bara? på allt? du har sett och upplevt!- Jo, det förstås!- Mm. Och du, tänk på alla minnen du har samlat på dig under 80 år!- Jo... men inte kommer man ihåg dem för det.Och? därmed var det? kul att jobba igen.Jag skrattade åt min hemmis putslustighet,? städade noggrannt upp? i hennes lya? och? klev? resolut? över tröskeln? för att börja? ta itu med? min? dag på allvar.Sparbössa mi.Förhoppningsvis är muminfarsan bra tjock på jobbpengar när det blir dags för mig att gå till applebutiken och inköpa monster-imacen.Läs även andra bloggares åsikter om äldreboende, pengar, arbete, vikarie, gamlingar, förkylning, demens

Brevväxling med Onlinepizza.se
Mitt och Räkans lämnade? omdöme vid beställning från Onlinepizza.se:I love onlinepizza forever.Will you please be my wife and lover alltid?Jag väntar på svar.? Svarsmail 1? från personalen, anlänt? nästan omgående:Tjena!Kul att du gillar tjänsten! Tipsa alla du känner!Jag ska höra med mina kollegor om någon är intresserad. Kan du skicka över en dejtingprofil?Är du mest intresserad av en enkel men kraftfull rumänsk-venezuelansk skägglös man, eller av en klen, komplicerad och tillika skägglös grabb som ser ut att komma från Bullerbyn? Samma halvmogna ålder på båda.Vänliga hälsningarErik MellströmOnlinePizza.seSvarsmail 2:Hej igen,Ledsen, men jag glömde ett alternativ, som Bullerby-kollegan så snällt påpekade. Vi har en tredje variant också: En ytterst väluppfostrad logisk pojke som aldrig går över gränsen. Väldigt påverkbar ty sin unga ålder och därmed väldigt anpassningsbar vid eventuellt längre förhållande. Utseende är oväsentligt då attraktion inte kommer att vara huvudkryddan.Vänliga hälsningarErik MellströmOnlinePizza.seHahaha!Jag älskar det!Nu är de? våra hemmisar för alltid.Vidare till själva pizzan (ty alla vägar bär till Rom).Pizzan var så? enorm att en liten, liten måne av mozzarella kretsade kring den, medan stjärnor av puraste oliv hängde i luften och skrämde skiten ur våra blomflugor. Gravitationen på den ostmelerade ytan var stark och fick? Räkan att? förlora fotfästet - föll gjorde hon? handlöst,? slog huvudet i bordskanten och? färdades? mot kartongen med en hastighet sällan skådad i mannaminne. Jag? skrek förgäves? efter min kvinna, bad henne att greppa tag i möbler, trycka ner fingrarna i parkettgolvet, vad som helst! men? suset från? pizzan var så öronbedövande? att det enda? som kom fram av? mina rop? var ett? par droppar saliv? som följde Räkan på hennes väg mot avgrunden.? Förlorad skulle den arma flickan ha varit, ja, förlorad säger jag,? om jag? inte? snabbt som attan hade kastat mig efter hennes hand, spjärnat med fötterna mot kartongkanten? samt använt mitt skärp som piska för att snärta fast oss i vardagsrumslampan. Det stadiga eluttag som är standard i äldre kåkar blev - tillsammans med min livrems H&M-kvalitet - vår räddning, och vi kunde efter att ha frivoltat genom luften sätta oss ner bakom soffan (dit suget från pizzans tyngdkraft inte kunde nå) och hålla om varandra. Svetten porlade rytmiskt sammanslingrat med? våra andhämtningar? som? battlade mot varandra? i en kakofoni av flåsljud. Hur i allsin dar? skulle vi bära oss åt? Vi var inte bara lunchlösa, utan? den italienska planeten hade även? tagit vår lägenhet i besittning.? Små paprikabitar steg in i rymdfarkoster bestående av ananasbitar ihoplimmade med fuktig curry? -? snart skulle de hitta oss, och då skulle allting vara över.Räkan kramade min hand.- Vad ska vi göra nu? frågade hon.- Vänta. Förr eller senare kommer den att bli gammal; osten kommer att surna, tomatsåsen ruttna, degen bli seg. Den kommer att bli obeboelig för annat än fläskängrar och mjölbaggar - då har vi vår chans, älskling. Vi kommer att vinna vår frihet. Kommer du att vänta med mig förevigt om så krävs?- Men tänk om paprikabitarna muterar och vi får lägenheten full med exotiska mördarzombies?Jag tystnade.Fan också. Hon hade rätt.Det fanns ingen utväg.Läs andra bloggares åsikter om onlinepizza, onlinepizza.se, kundtjänst, svammel, rymdvarelser, mozzarella, berättelse, novell, skrivande, humor, brev, brevväxling, mail, dejting, dejtingprofil, erik mellström, mat, familjepizza, trams, pizza Mitt tidigare inlägg om Onlinepizza.se hittar ni här.

Roligt!
New Roommates Attempt To Find Manly Way Of Saying Good Nighthittat på Henrik Schyfferts blogg.Godnatt!

Retards Bound Together By Their Dreams
Så hette ett band i Kiruna. Men märk väl; jag är väldigt ostringent när jag? slänger mig med? termen band, för medlemmarna befann sig? sällan i samma rum samtidigt, repade överhuvudtaget inte och vidrörde aldrig instrumenten de hade blivit tilldelade. År 2000 anslöt jag mig till orkestern. Ensemblen bestod då av? arton personer, vilket gjorde mig till Lucky no.? 19 i deras sällskap.Kärnan i Retards bound together by their dreams var ett triumvirat bestående av ynglingarna? Marcus, Mikael och Jens. Någon gång under deras musiksamtal (ty det här var musikintresserade ungdomar) hade någon på skämt? ? föreslagit att de borde bilda ett till antalet? ofantligt stort band (säkert Marcus, för han brukade skoja), och sedan anmäla sig som spelande på TT12:an, det största arrangemanget i gruvstaden för? lokala stjärnskott? (arrangerat av föreningen Tusen Toner, vilket delvis? förklarar namnet). Det var givetvis skojfriskt menat, men då Marcus, Mikael och Jens var personer som försökte göra det mesta av sina upptåg, samt inkludera så många människor som möjligt i dessa, dröjde det inte länge förrän ordet började gå och en smärre skara? förenade sig bakom namnet. Dessa var de allra första musikerna, RBTBTDs kader om ni så vill, och deras antal skulle? multipliceras under de kommande veckorna.Jag, som började på? gymnasiet i samma veva den här hypen? inledde sitt segertåg, gick gladeligen med på att spela ägg (ett sådant där rasslande ett), då gittarpositionen redan var upptagen. Som kamratlös och före detta mobbad (under samtliga nio år i grundskolan) kände jag att det här var början på någonting fint för min egen del, och de vänskapsband jag knöt under den här tiden? har stått sig till dags dato. Jargongen var inte svår att öva in - man talade ofta om att repa, och det blev litegrann av en hälsningsfras i gruppen.- Du, ska vi ta och repa med Retards idag?- Visst, ska bara dricka upp mitt kaffe.- Ikväll blir det videoinspelning för Retards. Du kommer väl?- Visst visst. Räkna in mig.- TT12:an är om en månad! Shit vad kul det ska bli!- Jo... eller va?Projektet var obestridligen dömt att rinna ut i sanden. Ingen ville göra sig själv till åtlöje, och ett uppträdande med? nitton personer under vilket enbart fyra kände till hur man spelade och resten led av akut tondövhet? skulle närapå vara? självmord i den jantelagsdrivna småstaden;? lönlöst dessutom,? eftersom ingen hade orkat stanna kvar nog länge i spelningssalen för att kunna berätta om bedriften efteråt, vilket egentligen var själva idén -? det eviga skämtet. Retards åstadkom därför? inte en enda ton under sina "aktiva" månader.Men grejen var ju att jag ville spela. Jag ville löpa linan ut - här hade jag tagits in i en gemenskap, och fick skämta och skoja med jämnåriga utan att bli mästrad eller kallad för nolla, tönt, fjant och andra genialiska tonårssmädelser; om Retards dog ut, hur skulle jag då kunna bibehålla alla nya relationer, och hela den här prakten bakom att vara accepterad som andra hade fått automatiskt men som undertecknad? blivit unnad? först i samband med de stundande upptågen? Dessutom spelade min nyfunna vän och klasskamrat? David,? som jag såg upp till mer än någon annan vid den här tidpunkten,? i band (Kirunas bästa popband genom tiderna), en erfarenhet jag naturligtvis ville dela med honom? och på så sätt? visa att "jag och du Davve, vi är allt av samma skrot och korn".Allting? löste sig till det bättre, vilket bara var att vänta sig. Triumviratet gick vidare i sina karriärer? och grundade? bob hunds ena gitarrist ser ut som en grottmänniska (ännu ett fantastiskt bandnamn!), medan jag startade Stalowa Wola tillsammans med Jenny, Monika, Emma och Olivia,? kamrater som kom in i min umgängeskrets efter en tid på Hjalmar Lundbohmsskolan och som ville spela på riktigt. Att vi inte var särskilt bra gjorde faktiskt? detsamma - hur som helst var vi bättre än Retards Bound Together By Their Dreams skulle ha varit om de någonsin gjort debut, och ett litet steg framåt? dög faktiskt gott för mig. Det viktigaste var ju trots allt vännerna.(Jag är ledsen för antiklimaxet, eller västgötastegringen som det också brukar kallas? - berättelser tagna från det verkliga livet saknar ofta nervpirrande upplösningar. Nästa gång? bloggen handlar? om uppväxtåren i Kiruna ska jag se till att slänga in en biljakt eller två.)Läs även andra bloggares åsikter om musik, vänner, kiruna, vänskap, kompisar, uppväxt, gitarr, barndom, 2000, rock, pop, repa, skolan, gymnasiet, norrland, lappland

Tisdagstema #1
Veckans tisdagstema är tre, så här får ni tre besökare på mitt bröllop? för? tre månader sedan!Matilda, Lisa och Sofia - alldeles goa och glada, som vanligt.Fler bilder därifrån finner ni på min pixbox.Läs även andra bloggares åsikter om tisdagstema, tre, bröllop, foto

S.P.O.C.K. - Astro Girl
Det började som ett slags pirr, ett ironiskt välbehag - men nu har kraften vuxit sig starkare, och samvetet klarar inte av många fler smällar:Jag rakt igenom älskar de tv-spelsinspirerade synthslingorna, enterprise-uniformerna och scifi-texterna. Den svenska gruppen S.P.O.C.K. är töntigast, coolast, bäst just nu, och? Astro Girl hör absolut till kadern bland deras alster.För er som har tråkigt och vill sjunga med:She was a beauty queen with the future in her hand, full of dreams and a ticket to wonderland Young and innocent, ready for action, trying everything for some satisfaction She fell deeper and deeper without success, met the wrong guys and got stuck in a mess So now she works at a sleazy place in a red light quadrant of space Astro Girl - why don't you leave this world? I've been watching her for a while, those tender eyes and her beutiful smile The way she serves the drinks and acts polite, and then disappears when the price is right But I can see that there is something wrong, it's very obvious that she doesn't belong I wish there was something I could do, to help her start something new Astro Girl - why don't you leave this world?Läs även andra bloggares åsikter om musik, star trek, spock, s.p.o.c.k., scifi, synth, live, youtube


Annons:

Vill du tjäna pengar på din blogg?

Vet du om att du kan tjäna pengar på ditt bloggande? Genom att publicera annonser från olika affiliatenätverk på din blogg får du provision på den försäljning som dina besökare genererar. Du väljer själv vilka företag och produkter du vill marknadsföra men en enkel tumregel är att hålla sig till sådant som intresserar just dina besökare.

Nedan listar vi olika affiliatenätverk som vi rekommenderar. Besök dem alla och registrera ett konto som "Publisher / Annonsör". Därefter kan du välja och vraka mellan olika program som du vill marknadsföra. Kontakta oss gärna om du har några frågor så ska vi försöka hjälpa dig framåt. Lycka till!


Registrera konto på AdTraction - Har många bra annonsprogram för t.ex. hälsa, skönhet, parfym, smink m.m.