Annons:
ToppBlogg.se Lägg till din blogg
visa alla Allmänt Bil/MC Data/IT Ekonomi & Finans Film/Tv Filosofi/Religion Fotobloggar Företagsbloggar Hem & Inredning Humor Hälsa Kultur Litteratur Marknadsföring Mat Miljö Mode & kläder Musik Nöjen Personligt Politik Resor Sex & Samlevnad Shopping Spel & Dobbel Sport Teknik Lägg till blogg logga in & ändra blogg Om ToppBlogg.se / faq Kontakta oss

Bokstävlarna

Anna skriver om böcker, läsande och litteratur i allmänhet


Homepage » Besök Bokstävlarna

Inlägg i Bokstävlarna

Det är slut nu
Kära blogg.se-blogg! Du och jag har haft en ganska fin tid tillsammans. Ett halvår lite drygt. Visst har du varit seg ibland, och visst har jag blivit arg på dig för att du varit så oflexibel och stel. Men jag har ändå hållit ihop med dig och försvarat dig inför andra som klankat ner på dina fula reklambanners och din trista adress, för det har ju ändå varit du och jag. Men nu är det slut. Jag har träffat en annan, http://bokstavlarna.wordpress.com.Jag har haft er båda parallellt ett tag, vilket inte har varit rättvist mot någon av er. Så nu är det dags att jag flyttar över dit för gott. Var snäll och skicka över alla besökare till min nya adress, även om det kanske känns lite bittert. Vad kan jag mer säga? Kanske kan vi fortsätta vara vänner? All kärlek, Anna PS. Jag kommer snart forwarda min domän http://bokstavlarna.se till den nya bloggen. Så att alla hittar dit. Men kommentarerna kommer ju finnas kvar här hos dig. Ta väl hand om dem. DS

Förresten
Jag har ju glömt att lägga upp bildbevis på mina senaste fynd från bytesrummet: (uppifrån och ner) Karen Blixen – Sju romantiska berättelser 1 & 2 fantastiskt snygga utgåvor En tunn liten bok om praktisk ockultism (!) Jag var ju bara tvungen… Denisa Mina – Blodsarv Har jag hört bra om, så varför inte prova på? Inger Alfvén – Dotter till en dotter Den här har jag läst en gång i tiden, tror att den finns i min mammas bokhylla? Astrid Lindgren – Ronja Rövardotter Exakt samma utgåva som jag hade när jag var liten För övrigt finns novellsamlingen av Edelfeldt fortfarande kvar. Snart norpar jag den – fast jag redan har en exakt likadan – och lottar ut här i bloggen, den kan ju inte stå där helt bortglömd!

Läsrapport juli
George R. R. Martin - A Storm of Swords George R. R. Martin - A Feast for Crows Kit Whitfield - Nattvakt Vaughan, Jeanty & Whedon - No Future for You (Buffy season 8, album 2) Goddard, Jeanty, Whedon - Wolves at the Gates (Buffy season 8, album 3)Moa-Lina Croall - Sen tar vi Berlin Will Elliott - Cirkus Pilo Bruno K. Öijer - Svart som silver Större delen av den här månaden gick åt till att läsa Martins fantastiska fantasy. Vilket gjorde mig en aning mätt både när det kom till sidantalet (inga fler tegelstenar på ett tag nu, tack!) och när det gäller genre. Nu får det bli lite mer varierad kosthållning när det kommer till läsningen. Jag undrar vad den läserelaterade motsvarigheten till skörbjugg skulle kunna kallas? Den där som man får när man bara läser fluff och lättsmälta saker utan minsta fiber eller vitamin i? Läsbjugg?

"Nattvakt" gjorde mig besviken
"En riktig käftsmäll till roman" utlovade John Ajvide Lindqvist-blurben på framsidan av mitt pocketexemplar av Kit Whitfields "Nattvakt". Visst låter det lockande? Blodigt, provocerande och intressant? Synd bara att "Nattvakt" är allt annat än en käftsmäll. I Whitfields romanvärld är varulvarna normen. De allra flesta människor förvandlas varje fullmåne till ett slags vargliknande monster, som vaktas av de få stackare som råkat födas utan varulvsförmågor. De kallas nedsättande för barbackor eller nollor och har den otacksamma uppgiften att under fullmånenätter fungera som ett slags patrullerande hundfångare. Lola Galley är en av dessa barbackor, ett faktum som gjort henne både bitter och hårdhudad. Efter att en av hennes vänner blivit lemlästad under en månnatt så börjar Lola undr om det inte ligger mer bakom dådet än bara vanligt måndåreraseri. Själva grundidén i "Nattvakt" är väldigt intressant. Jag gillar skarpt Whitfields sätt att ifrågasätta begreppen "normalitet" och "normativitet" genom att låta övernaturligheten bli ett normaltillstånd. Tyvärr så är genomförandet inte lika bra. Det blir lite väl standarsformulär 1A för deckare, med ett mord som ska lösas och ledtrådar som drar iväg åt alla möjliga (väldigt förutsägbara) håll. Mystiken slaktas totalt när historien blir något slags polisutredning. Boken blir en deckare med varulvsfernissa, på samma sätt som Twilight-böckerna är kärleksromaner med vampyrfernissa. Utan att skriva ut för mycket spoilers så blev jag mot slutet av romanen rent av förbannad. Hela Lolas personlighet, hennes bitterhet och desillusionerade livssyn, förklaras på ett enligt mig mycket simpelt (och närapå biologistiskt) sätt. Slutvändningen känns ganska krystad, och även den i total avsaknad av mystik. Om du vill läsa en moderniserad och urban thriller med övernaturliga inslag så rekommenderar jag att du istället för "Nattvakt" lägger din tid på Sergei Lukanyenkos "The Night Watch". Trots att det tyvärr inte förekommer så många varulvar i denna ryska vampyrroman, så finns där ändå shapeshifters så att det räcker och blir över. Plus en hundra gånger mer intressant story. "Nattvakt" var för mig mer utav en gäspning än en käftsmäll. Kit Whitfield - Nattvakt (Bonnier Pocket, 2008)

Bloggflytt pågår
Det är lite tyst här för tillfället. Förklaringen är att jag håller på att flytta över bloggen från eländiga blogg.se till WordPress. Vilket innebar lite fler komplikationer än förväntat. Men förhoppningsvis kommer allt lösa sig snart och jag kommer bli lite mer aktiv här igen.

Nervigt skrivet om kärlek och ångest
“Sen tar vi Berlin” är Moa-Lina Croalls debutroman. Den handlar om Lou, som tappat fotfästet och riktningen i tillvaron. Helt spontant bestämmer hon sig för att fly sin inrutade tillvaro i Malmö, och åker istället till Berlin med bästa vännen Julia. Här möter hon inte bara friheten och den kreativitet hon saknat utan också den stora kärleken i form av den mystiska Sarah. Croall har ett bra driv i sitt språk, det känns äkta och varken utstuderat stilistiskt eller såpass förenklat att det blir tråkigt. Karaktären Lou lyckas med att vara samtidigt frustrerande och sympatisk, på ett sätt som verkligen fungerar. Hennes alkoholproblem, ångestattacker och dåliga självförtroende blir inte bara attribut utan en viktig del av hennes personlighet. Det ockuperade hus som Lou och Julia flyttar in i är beskrivet så väl att jag misstänker att författarinnan själv har tillbringat mer än en natt i någon feministisk squat i Berlin. Det är skitigt och kallt, men samtidigt fullt av den där efterlängtade friheten. Det är när det kommer till Sarah som jag känner att Croall börjar slira lite. Som jag skrivit förut så är jag den första att välkomna fler litterära kärlekshistorier med icke heteronormativa inslag. Men här blir det bara lite för mycket. Sarah visar sig bära på en mörk hemlighet, vilken tyvärr känns långt ifrån trovärdig. Det blir helt enkelt lite för mycket och lite för melodramatiskt. Trots att “Sen tar vi Berlin” tappar mycket av sitt driv under den sista delen av romanen, så gillar jag ändå boken. Den känns ärlig, och det är en kvalitet som många romaner tyvärr saknar. Moa-Lina Croall – Sen tar vi Berlin (Alfabeta, 2006)

Jag - en Buffynörd
Jag hade egentligen tänkt skriva ett långt inlägg om de Buffy-album jag köpte i Oxford, och om Buffy i graphic novel-format över huvud taget. Men så igår fann jag de fantastiskt billiga Buffy-boxarna ovan på Rusta (!) och min inre Buffy-nörd vädrade plötsligt morgonluft som aldrig förr. Ja, det är sant. Jag är en Buffy-fantast av stora mått. Jag fastnade redan när jag såg det första avsnittet som sändes i Sverige, och följde sedan serien under bakfulla söndagseftermiddagar utslagen i den sunkiga veloursoffan som fanns i kollektivet jag bodde i då. Ingen jag kände, förutom vännen J, förstod min besatthet. Det dröjde faktiskt många år innan jag lärde känna andra Buffy-fans eller folk jag kände började följa serien. Nu verkar det som att den svenska distributören av denna genialiska serie sänkt priserna rejält. De flesta återförsäljare på nätet säljer för runt 150 kr per säsong, och det är värt varenda öre. Jag lovar.

Ännu en söndagsenkät (courtesy of Snowflake)
Jag sitter och försöker lära mig WordPress, och ska snart övergå till att såga locust i Gears of War 2. Men först tänkte jag hinna med en liten söndagsenkät: En författare som är värd mer uppmärksamhet: Stina AronsonEn överskattad författare: Det finns så många! Stieg Larsson är ett bra exempel. En lyckad filmatisering: (av en bok) "Timmarna" tyckte jag var helt fantastisk både som film och som bokEn lyckad tv-serie: (baserad på en bok) DexterEn bok jag lärt mig något av: Alla bra böcker lär man sig väl något av. Men om det menas att lära sig något konkret så... "Rosens namn" av Umberto Eco kanske? En må bra-bok: Douglas Adams "Liftarens guide till galaxen" får mig alltid att fnissa En bok jag gärna ger bort till ett barn: Någonting jag själv läste och älskade när jag var liten. Eller Harry Potter kanske, om barnet är tillräckligt gammalt för det. Av författarna som kommer till Internationell Författarscen i höst är jag mest nyfiken på: Jeanette WintersonEnkäten finns hos Snowflakes in rain om du också vill fylla i.

bokstavlarna.se
Jag vet att jag inte har haft den enklaste adressen till bloggen. Men nu har jag reggat bokstavlarna.se, vilket kommer göra det oändligt mycket lättare att minnas var jag faktiskt håller hus. Nästa steg; att lära sig Wordpress...

Total igenkänningsfaktor
Jag undrar om jag skulle ha blivit så handlöst förälskad i Lavinia Greenlaws "Musikens betydelse för flickor" om jag inte hade känt igen mig så totalt i den unga Lavinia. Trots att hon växer upp många år innan jag själv gör det, i ett annat land och med helt andra familjeförhållanden så finns det så många små detaljer i boken som får mig att känna att: "Ja! Precis så var det!" Kanske för att musiken var lika viktig för Lavinia som den var för mig (trots att den aldrig verkade vara det för andra flickor). "Musikens betydelse för flickor" är en självbiografi, skriven ganska episodiskt. Jag gillade verkligen formatet, som ibland kändes mer som en samling korta små noveller än en sammanhängande roman. De små glimtarna som Greenlaw beskriver är ofta lite malnkoliska, men också mycket fina och biland roliga. Samtidigt. Jag skulle kunna dra tusen olika citat ur boken som är exakt spot on, men jag tror att jag får nöja mig med några få: "Punken förändrade inte bara min musiksmak och min klädstil. Den fick mitt estetiska sinne att göra en helomvändning. Sådant kan musik åstadkomma: den förändrade tillvarons gestalt och min gestalt inom den, hur jag såg, vad jag gillade och hur jag ville se ut. Hur kan det bli så? /.../ Beror det på vilka man råkar träffa eller är det något som byggs upp inombords, som jag tror var fallet med mig - en halvformad vision i behov av ett externt fenomen, till exempel musik, för att kunna fullbordas?" "Det största vänskapsbeviset var att spela in ett band åt någon. Det var enda sättet att dela med sig av musiken men även ett sätt att göra reklam för sig själv. Urval, ordning, vilken stil man skrev låtordningen med, hur mycket tekniska detaljer man tog med, huruvida man gjorde omslag också eller enbart gjorde omslag men inte skrev ner låtarna: alla dessa val var lika betydelsebärande som blommorna i en viktoriansk bukett." "Att vara kvinna tycktes innebära att man skulle lyssna på den musik som killarna gillade men varken dansa eller sjunga med. Det vore ju störigt. Och fastän killarna tog sin musik på allvar förväntade de sig inte att jag också skulle göra det." Om musiken någonsin haft lika stor betydelse för dig som den haft för mig och för Lavinia Greenlaw så kan jag inte annat än att rekommendera den här boken.

Inköpt i Oxford
Självklart kunde jag inte hålla mig från att köpa lite böcker under Englandsvistelsen. Speciellt med tanke på att Waterstone´s hade ett fantastiskt "3 för 2"-erbjudande. Som även gällde graphic novels! Tyvärr så får man inte ta med mer än 15 kg i resväskan när man reser med Ryanair, så fler böcker än så här blev det inte. Men däremot en liten klämma som jag hoppas ska göra det lättare för mig att läsa i badet eller när annars jag nu vill kunna läsa med den andra handen fri.


Annons:

Vill du tjäna pengar på din blogg?

Vet du om att du kan tjäna pengar på ditt bloggande? Genom att publicera annonser från olika affiliatenätverk på din blogg får du provision på den försäljning som dina besökare genererar. Du väljer själv vilka företag och produkter du vill marknadsföra men en enkel tumregel är att hålla sig till sådant som intresserar just dina besökare.

Nedan listar vi olika affiliatenätverk som vi rekommenderar. Besök dem alla och registrera ett konto som "Publisher / Annonsör". Därefter kan du välja och vraka mellan olika program som du vill marknadsföra. Kontakta oss gärna om du har några frågor så ska vi försöka hjälpa dig framåt. Lycka till!


Registrera konto på AdTraction - Har många bra annonsprogram för t.ex. hälsa, skönhet, parfym, smink m.m.