Annons:
ToppBlogg.se Lägg till din blogg
visa alla Allmänt Bil/MC Data/IT Ekonomi & Finans Film/Tv Filosofi/Religion Fotobloggar Företagsbloggar Hem & Inredning Humor Hälsa Kultur Litteratur Marknadsföring Mat Miljö Mode & kläder Musik Nöjen Personligt Politik Resor Sex & Samlevnad Shopping Spel & Dobbel Sport Teknik Lägg till blogg logga in & ändra blogg Om ToppBlogg.se / faq Kontakta oss

Världens Bästa Blogg


Mycket ironihumor, jobbet på Andra Avenyn och min vardag som homosexuell OCH smått halvbitter Göteborgare


Homepage » Besök Världens Bästa Blogg

Inlägg i Världens Bästa Blogg

Okej.. jag DRAR!
Jag har nu flyttat min blogg, från den här värdelösa metroblogg-driten, till Blogspot. Går ni in via www.varldensbastablogg.se så har ni redan märkt skillnaden. Annars så får ni uppdatera er till den adressen, för det är den som gäller numera. Tack Metrobloggen, för alla kassa funktioner, alla försvunna inlägg, all väntan på att bilderna ska laddas upp, en och en. Och tack för de oräkneliga systemkrascherna. Tack och hej! Och välkomna till nya, SNYGGA Världens Bästa blogg.se / Jonas

Okej.. jag DRAR!
Jag har nu flyttat min blogg, från den här värdelösa metroblogg-driten, till Blogspot. Går ni in via www.varldensbastablogg.se så har ni redan märkt skillnaden. Annars så får ni uppdatera er till den adressen, för det är den som gäller numera. Tack Metrobloggen, för alla kassa funktioner, alla försvunna inlägg, all väntan på att bilderna ska laddas upp, en och en. Och tack för de oräkneliga systemkrascherna. Tack och hej! Och välkomna till nya, SNYGGA Världens Bästa blogg.se / Jonas

En arbetsvecka på SVT
HEJ! Ikväll blir det bilder från Lindholmen och vår inspelningsstudio för Andra Avenyn. Serien kommer att rulla i rutan till och med våren 2010. Men själva produktionen är nu avslutad (för den här gången) och således är det en del att städa undan i studio 1 och studio 2 i Santoshuset i Göteborg. Välkomna att ta en titt innanför dörrarna på det som för bara en vecka sedan var en pulserande TV-fabrik, men som nu ligger nästintill öde. Förutom vi som fortfarande jobbar kvar med nedriggning och avslutning av projektet.. Vi börjar på Slottsberget, tisdag morgon och vackert väder. Lite blåsigt dock så mössan fick vara med på bild. Dessutom såg jag ut som en disktrasa i håret. Utsikt mot Eriksberg, men riktigt långt från centrala Götet.. Här plåtade vi en sen för länge sedan, med "Ulla" som fnask.. Och här står Per och provar kläder i kostymförrådet som hade REA! Själv norpade jag åt mig en skinnjacka och ett par lackskor... ..och ett par jeans och en tröja. 600kronor allt som allt! :-D Marie är en glad tjej, och mellanchef på samma gång! Här hänger "Markus" tröja.. nån som vill köpa den? ;-) "This used to be a playground..." "Uffes" kontor. Märk skarven i "teglet" till vänster.. Riverside Boxning Club... is.... NO MORE! Studio studio studio studio.. Peter, en glad A-fotograf. Sara, en glad scripta! Tomt i "Lotta och Rolands" garderober.. Café 24.... is.... NO MORE! Våra kamerastativ har fått utstå en jävla massa.. Nu får de äntligen vila, stackarna... ;-) Hos "Fagerlinds" står det champagneglas kvar sedan sista scenen togs i fredags.. Och äpplena gör sig redo att ruttna i köksvasken.. Anekdot: En gång var det en lite tanksprid rekvisitatjej som råkade hälla ut vatten i vasken här, och det är ju tokigt eftersom den inte är inkopplad på avloppsnätet, så allt rann ut i skåpet under.. Minnen.. "Roxannas" rum. Bakom affischen finns ett hål för kameror.. *avslöja* Och inget tak här inte.. bara lampor, och åter lampor.. Här har nog många tonårstjejer drömt om att få spendera en natt med "Kim" i serien.. Själv brukar jag sova här på lunchrasterna.. ;-) "Kim, Tony och Kittys" kyl.. Inga varumärken utåt! Baksidan av skolkorridoren. 'Fleksnes'-idolbilder till vänster.. Kul rekvisita-detalj: "STÖD KUNGAHUSET!" Här kommer B-foto Jon med en massa väskor, på väg mot Norrland. Torsdag morgon på väg mot jobbet... Vem gör sånt här..? Runt lunch idag började det snöa lite över Lindholmen.. ...och slottsberget.. ..och jag hade inte mina kängor på mig direkt. Klart jag blev lite sne...... men men. Plusgrader på ingång sägs det! Det här vintervykortet från Slottsberget får avsluta dagens goda gärningar.. I morgon har jag en lite överraskning för alla Andra Avenyn-freaks.. God natt!

En arbetsvecka på SVT
HEJ! Ikväll blir det bilder från Lindholmen och vår inspelningsstudio för Andra Avenyn. Serien kommer att rulla i rutan till och med våren 2010. Men själva produktionen är nu avslutad (för den här gången) och således är det en del att städa undan i studio 1 och studio 2 i Santoshuset i Göteborg. Välkomna att ta en titt innanför dörrarna på det som för bara en vecka sedan var en pulserande TV-fabrik, men som nu ligger nästintill öde. Förutom vi som fortfarande jobbar kvar med nedriggning och avslutning av projektet.. Vi börjar på Slottsberget, tisdag morgon och vackert väder. Lite blåsigt dock så mössan fick vara med på bild. Dessutom såg jag ut som en disktrasa i håret. Utsikt mot Eriksberg, men riktigt långt från centrala Götet.. Här plåtade vi en sen för länge sedan, med "Ulla" som fnask.. Och här står Per och provar kläder i kostymförrådet som hade REA! Själv norpade jag åt mig en skinnjacka och ett par lackskor... ..och ett par jeans och en tröja. 600kronor allt som allt! :-D Marie är en glad tjej, och mellanchef på samma gång! Här hänger "Markus" tröja.. nån som vill köpa den? ;-) "This used to be a playground..." "Uffes" kontor. Märk skarven i "teglet" till vänster.. Riverside Boxning Club... is.... NO MORE! Studio studio studio studio.. Peter, en glad A-fotograf. Sara, en glad scripta! Tomt i "Lotta och Rolands" garderober.. Café 24.... is.... NO MORE! Våra kamerastativ har fått utstå en jävla massa.. Nu får de äntligen vila, stackarna... ;-) Hos "Fagerlinds" står det champagneglas kvar sedan sista scenen togs i fredags.. Och äpplena gör sig redo att ruttna i köksvasken.. Anekdot: En gång var det en lite tanksprid rekvisitatjej som råkade hälla ut vatten i vasken här, och det är ju tokigt eftersom den inte är inkopplad på avloppsnätet, så allt rann ut i skåpet under.. Minnen.. "Roxannas" rum. Bakom affischen finns ett hål för kameror.. *avslöja* Och inget tak här inte.. bara lampor, och åter lampor.. Här har nog många tonårstjejer drömt om att få spendera en natt med "Kim" i serien.. Själv brukar jag sova här på lunchrasterna.. ;-) "Kim, Tony och Kittys" kyl.. Inga varumärken utåt! Baksidan av skolkorridoren. 'Fleksnes'-idolbilder till vänster.. Kul rekvisita-detalj: "STÖD KUNGAHUSET!" Här kommer B-foto Jon med en massa väskor, på väg mot Norrland. Torsdag morgon på väg mot jobbet... Vem gör sånt här..? Runt lunch idag började det snöa lite över Lindholmen.. ...och slottsberget.. ..och jag hade inte mina kängor på mig direkt. Klart jag blev lite sne...... men men. Plusgrader på ingång sägs det! Det här vintervykortet från Slottsberget får avsluta dagens goda gärningar.. I morgon har jag en lite överraskning för alla Andra Avenyn-freaks.. God natt!

Beatboxin'
Jag bara: *bbbfftthhh chicka  bfttthhh!* *bbbfftthhh chicka  bfttthhh!*

Beatboxin'
Jag bara: *bbbfftthhh chicka  bfttthhh!* *bbbfftthhh chicka  bfttthhh!*

Sport på TV
Jag satt i soffan och var lite trött och bankade med hela näven för att få lite liv i fjärrkontrollen. Jag hade precis ätit upp lite mexikansk mat, fast svensk då. Och på TV var det utlovat "fotboll" på TV6, men det enda som visades var vuxna män som stod mot en bakgrund av idrottsplatser i motljus och fullt med italienska, spanska och engelska huliganer som slog skiten ur varandra och åt av stolarna. Det enda de gjorde var att säga "Jaha, nu ska vi över till Camp Nou och prata med Glenn och Ola" sen klipptes det runt en massa grafik och swooschar och sen var bilden från Camp Nou och där står Ola och Glenn och tittar ner i en monitor och är sådär barnprogram-förvånade när de ser sig själva i bild och tittar storögt rakt in i kameran och bara "Jaha, nu ska vi tydligen få se ett klipp här" och så rullar de klippet och börjar peka med en massa streck över hela skärmen, som en uttråkad högstadiebrud med en spritpenna och sen bara "tillbaka till studion nu i Stockholm för mer upptakt." Och tillbaka i studion så påannonserar dem skåpen reklamen "nu blir det reklam!" som om de VILLE tappa tittare på allvar. Sen blir det en miljard Carlsberg-reklamer och tips om värrdelösa TV-serier på TV6 som ingen någonsin kommer att följa på allvar. Sen kommer vi in i studion i Stockholm igen där dem bara "tillbaka nu till Glenn och Julius och Ola och Ara och någon annan Glenn och lite annat folk som också ska försöka kommentera vad som sades innan reklamen". Också klipps bilden till en grafik-grej som har fastnat mitt i alltihop och i bakgrunden hör man en mikrofon skrapa till och nån säger på göteborska "ligger vi ute snart ellerrr?" Jag som ville titta på FOTBOLL och inte folkhögskolespex blandat med en TV-utsändning som får vitrysk lokal-TV att likna CNN. Jag slog över till TV4 där det också var sport och det handlade om bandy, där de spelar typ hockey, fast med en minimal boll som far iväg i ljusets hastighet mot en målvakt som inte får ha några skydd för det är fusk. Det kan jag säga direkt, att det spelar ingen roll om han har några skydd eller inte, för träffar bollen honom så är han aska i vilket fall som helst. Som tur är så är bandyspelarna ganska pricksäkra och målet är som ett fotbollsmål i storlek så ingen blir förbannad på målisen om han inte fångar bollen. Det har faktiskt aldrig hänt att en bandymålvakt har fångat en boll och om det nu skulle hända så skulle han hamna i Hall of fame och på Södersjukhuset på samma gång, och det tycker nog de flesta bandymålvakter, är ganska onödigt. Det var lite mer underhållning där i alla fall, för i slutskedet av reportaget så är det ett lag som anfaller målet och jag menar verkligen att LAGET anfaller MÅLET. Det är inte en boll någonstans i närheten, inte vad man kan se, utan istället är det 11 personer som åker i 70 kilometer i timmen rakt mot en målbur av gjutjärn, utan några som helst skydd. När de är 20 meter från målet så zoomar kameran in en liten boll som landar snyggt bakom en livsduckande målvakt och sekunden efteråt dundrar 11 vuxna män med skridskor, i full fart in i nät, mål, målvakt och varandra, trots en del spridda försök att SPRINGA åt andra hållet. Jag garvade så hela soffan skakade, sen blev det basket från Solna, då satte jag mig här istället.

Sport på TV
Jag satt i soffan och var lite trött och bankade med hela näven för att få lite liv i fjärrkontrollen. Jag hade precis ätit upp lite mexikansk mat, fast svensk då. Och på TV var det utlovat "fotboll" på TV6, men det enda som visades var vuxna män som stod mot en bakgrund av idrottsplatser i motljus och fullt med italienska, spanska och engelska huliganer som slog skiten ur varandra och åt av stolarna. Det enda de gjorde var att säga "Jaha, nu ska vi över till Camp Nou och prata med Glenn och Ola" sen klipptes det runt en massa grafik och swooschar och sen var bilden från Camp Nou och där står Ola och Glenn och tittar ner i en monitor och är sådär barnprogram-förvånade när de ser sig själva i bild och tittar storögt rakt in i kameran och bara "Jaha, nu ska vi tydligen få se ett klipp här" och så rullar de klippet och börjar peka med en massa streck över hela skärmen, som en uttråkad högstadiebrud med en spritpenna och sen bara "tillbaka till studion nu i Stockholm för mer upptakt." Och tillbaka i studion så påannonserar dem skåpen reklamen "nu blir det reklam!" som om de VILLE tappa tittare på allvar. Sen blir det en miljard Carlsberg-reklamer och tips om värrdelösa TV-serier på TV6 som ingen någonsin kommer att följa på allvar. Sen kommer vi in i studion i Stockholm igen där dem bara "tillbaka nu till Glenn och Julius och Ola och Ara och någon annan Glenn och lite annat folk som också ska försöka kommentera vad som sades innan reklamen". Också klipps bilden till en grafik-grej som har fastnat mitt i alltihop och i bakgrunden hör man en mikrofon skrapa till och nån säger på göteborska "ligger vi ute snart ellerrr?" Jag som ville titta på FOTBOLL och inte folkhögskolespex blandat med en TV-utsändning som får vitrysk lokal-TV att likna CNN. Jag slog över till TV4 där det också var sport och det handlade om bandy, där de spelar typ hockey, fast med en minimal boll som far iväg i ljusets hastighet mot en målvakt som inte får ha några skydd för det är fusk. Det kan jag säga direkt, att det spelar ingen roll om han har några skydd eller inte, för träffar bollen honom så är han aska i vilket fall som helst. Som tur är så är bandyspelarna ganska pricksäkra och målet är som ett fotbollsmål i storlek så ingen blir förbannad på målisen om han inte fångar bollen. Det har faktiskt aldrig hänt att en bandymålvakt har fångat en boll och om det nu skulle hända så skulle han hamna i Hall of fame och på Södersjukhuset på samma gång, och det tycker nog de flesta bandymålvakter, är ganska onödigt. Det var lite mer underhållning där i alla fall, för i slutskedet av reportaget så är det ett lag som anfaller målet och jag menar verkligen att LAGET anfaller MÅLET. Det är inte en boll någonstans i närheten, inte vad man kan se, utan istället är det 11 personer som åker i 70 kilometer i timmen rakt mot en målbur av gjutjärn, utan några som helst skydd. När de är 20 meter från målet så zoomar kameran in en liten boll som landar snyggt bakom en livsduckande målvakt och sekunden efteråt dundrar 11 vuxna män med skridskor, i full fart in i nät, mål, målvakt och varandra, trots en del spridda försök att SPRINGA åt andra hållet. Jag garvade så hela soffan skakade, sen blev det basket från Solna, då satte jag mig här istället.

En känga i ryggen
När jag var 14 år gammal och gick på Östergårdskolan i Halmstad, i åttonde klass, så var det inte bättre än att jag, en vacker dag fick en känga i ryggen av en kille som numera är en man som heter Karim Abbad. Jag flög handlöst och planlöst längs korridorgolvet och fick bita i den sura golvmattan. Jag kommer ihåg det som om det vore igår, hur jag vände mig där jag låg och såg ett helt gäng killar och tjejer asgarva och hur mycket jag skämdes. JAG SKÄMDES för det som hade hänt mig. Nu är Karim en vuxen man och brottet är väl i stort sett preskiberat och inget jag har ont av idag. Men jag minns det lik förbannat, och jag tror att det är därför som dagens händelse på Järntorget gör mig extra upprörd. Vi backar bandet lite igen, men bara några timmar. Jag står vid Hagakyrkans hållplats och väntar på spårvagn 9 mot Kungsten. I min vänstra hand har jag en kasse med mat från Willys och på höger axel hänger en kameraväska lite tungt. Vagnen kommer och jag kliver ombord på den bakre delen. Till mitt höger är det lediga platser, till vänster, alltså längra bak i vagnen står en uteliggare och verkar packad och står dessutom i vägen så jag ställer mig i mitten. Vagnen rullar iväg och kommer fram till Järntorget på någon minut. Uteliggaren, en man i 40årsåldern med tunna träningsbyxor och lusekofta ställer sig med en plastpåse i handen och ska gå av, rakt bakom honom kommer tre killar i 11-13årsåldern och väntar. De för ett himla liv, så jag tar ut öronsnäckan med musik, för att höra vad som sägs. Jag hinner snappa upp ordet "äckel!" innan dörrarna går upp och uteliggaren tar några sakfärdiga steg nerför de tre trappstegen mot marken. Då är det en av småkillarna, 165cm lång med svart mössa med gråa linjer, blåjeans och svart jacka, en smual kraftig, som hänger sig i takstången i vagnen och svingar sina fötter genom luften i riktning mot uteliggaren, men han missar och det ser inte ut som om han ska till att träffa. Jag hinner inte få upp handen för att slå undan hans ben när han är i luften, eftersom jag trodde ett ögonblick att han verkligen menade att träffa uteliggaren med sin spark. De tre småkillarna kliver av och går några steg åt höger och skriker nya okvädelser mot uteliggaren som vänder sig om, med ett avstånd på 6-7meter till småkillarna och svänger sin, till synes tomma plastkasse i luften. Sen vänder han sig om och går sin väg. Då kommer killen med den svarta mössan med de grå linjerna springandes, han hoppar upp i luften och hans ena fot landar rakt i ryggen på uteliggaren som handlöst och planlöst landar i på plattformens blöta stenläggning. Runt omkring står flera personer som hoppar undan i reflex. Jag står kvar i vagnen där dörrarna nu är stängda och observerar det som händer. En kille md glasögon och keps hojtar till mot ungarna som tar till flykten bort mot Järntorget. En tjej i röd jacka böjer sig ner till uteliggaren som ligger med ansiktet i marken. Min vagn ska just börja åka när jag kommer på idén att trycka på "nödöppning" och trycka upp dörrarna. Men jag vet inte vad som är brukligt, får man göra så, när det inte är en nödsituation? Vagnen rullar iväg och skärrade människor ombord på vagnen har bevittnat vad som hänt och jag hör "såg du vad dom gjorde?" "det är för jävligt" "mitt på blanka dagen" och liknande. Jag känner mig illamående av den jävla biopubliken i sina trygga säten. Jag rycker i stoppsnöret och går längst fram i vagnen som nu är framme vid Masthuggstorget där jag snabbt hoppar ombord en mötande vagn som åker tillbaka till Järntorget på ungefär en minut. Där hoppar jag av och ser uteliggaren med lusekofta sitta på en bänk med en servett eller liknande och halva hans ansikte är täckt med blod. Det rinner också blod mot marken. Hans hand som han håller på såret är också blodig. Det rinner blod ur hans hud, eftersom den har skrapats mot den blöta, hårda, kalla, skitiga och rispiga marken. Runt omkring står människor på behörigt avstånd och frågar hur det är med honom, de verkar också ha ringt efter hjälp. Efter någon minut kommer en bil med väktare från Västtrafik. De tre småkillarna är spårlöst borta. - Jag vill på något vis analysera hela händelsen. Uteliggarens agerande, småkillarnas, de andra vittnenas och mitt eget agerande. Jag vet inte vad som hade hänt innan, kanske hade uteliggaren sparkat småkillarna, eller varit äcklig mot dem. Kanske han fick precis vad han förtjänade. Det här kanske är den femte gången idag, som uteliggaren får ett välförtjänt kok stryk av tre 12åringar inför en dövstum och blind allmänhet. Jag vet inte varför småkillarna gör som de gör. De kanske inte har någon fritidsgård, de kanske har spelat för mycket våldsamma dataspel som deras föräldrar tyckte var en "bra" julklapp 2008? De kanske har blivit våldtagna av uteliggaren någonstans i Vasastan? De kanske bara hade tråkigt, eller hade pratat sig samman om att göra det och killen med den svarta mössan fick "äran" att sparka ner uteliggaren. Jag vet inte varför människorna utanför vagnen inte sprang efter ungarna. Kanske de tyckte att det skulle vara pinsamt att göra något sådant, att de inte hade tid helt enkelt, eller att det inte var deras sak att "uppfostra" småbarnen? Kanske de trodde att de kunde hjälpa uteliggaren genom att hela tiden fråga honom hur han mår. Jag vet däremot varför jag själv agerade som jag gjorde, för att jag är feg. Inget annat. Jag kunde tryckt på nödöppningsknappen och satt efter småungarna, jag är nämligen ganska snabb på korta sträckor. Jag hade dragit upp telefonen och slagit 112, samtidigt som jag hunnit upp ungarna. Då hade jag tryckt till killen med den svarta mössan så att han faller och satt mig på hans rygg och hållit fast hans händer och skrikit för full hals tills hans vänner att stanna där ni är, kom inte närmare! Under tiden hade jag sagt till SOS-operatören att jag har gripit en person för misshandel på Järntorget, kom fort som fan för han är våldsam. Sen hade jag tryckt till honom igen och frågat högt vad han heter, sen hade jag sagt åt honom att hålla käften och hållt kvar honom mot marken. Förhoppningsvis hade jag fått hjälp av någon annan förbipasserande. Annars hade jag tagit blick mot någon lämplig och sagt "kan du komma hit och hjälpta till?" Sen hade vi väntat in polisen som hade tagit hand om killen med den svarta mössan med de grå linjerna och kört hem fanskapet till föräldrarna som köpte det våldsamma dataspelet i julklapp eller som struntade i att uppfostra honom innan de släppte ut honom bland allmänheten. Jag skäms över att jag inte gjorde det där när det hände. Jag har gått igenom det några gånger i huvudet och visst, det hade varit det enda rätta. Varje meborgare har rätt att gripa den som begår ett brott som är allvarligt nog för att ge ett fängelsestraff, om det sker när gärningen utförs eller när gärningsmannen är på flyende fot. Nu är det kanske inte aktuellt med fängelsestraff för tolvåringar, men det är jag itne rätt person att avgöra på plats. Han kunde lika gärna vara 18.. Min matkasse hade antagligen gått åt skogen och jag hade antagligen fått en spark mot mig av småglinets polare. Killen med den svarta mössan hade antagligen pissat ner sig och de hade säkert ringt och hotat mig dagarna innan rättegången. Men det hade jag kunnat leva med. Jag har däremot svårt att acceptera hur jävla feg jag var när det väl gällde. Jag vill nästan be om ursäkt. Och slutligen; jag minns varenda sekund av den gången när jag själv blev sparkad i ryggen i högstadiet. Och jag är ingen hämndlysten person. Men det finns det dem som är. Och ni, tre småglin som gjorde det ni gjorde, det kommer ni också att märka den dagen som ni står i kön på Arbetsförmedlingen eller Lidl i Angered och det dyker upp en kille som ni sparkade i ryggen för 6 år sedan och den här gången svingar han inte en tom plastkasse mot er.. Hoppas jag.

En känga i ryggen
När jag var 14 år gammal och gick på Östergårdskolan i Halmstad, i åttonde klass, så var det inte bättre än att jag, en vacker dag fick en känga i ryggen av en kille som numera är en man som heter Karim Abbad. Jag flög handlöst och planlöst längs korridorgolvet och fick bita i den sura golvmattan. Jag kommer ihåg det som om det vore igår, hur jag vände mig där jag låg och såg ett helt gäng killar och tjejer asgarva och hur mycket jag skämdes. JAG SKÄMDES för det som hade hänt mig. Nu är Karim en vuxen man och brottet är väl i stort sett preskiberat och inget jag har ont av idag. Men jag minns det lik förbannat, och jag tror att det är därför som dagens händelse på Järntorget gör mig extra upprörd. Vi backar bandet lite igen, men bara några timmar. Jag står vid Hagakyrkans hållplats och väntar på spårvagn 9 mot Kungsten. I min vänstra hand har jag en kasse med mat från Willys och på höger axel hänger en kameraväska lite tungt. Vagnen kommer och jag kliver ombord på den bakre delen. Till mitt höger är det lediga platser, till vänster, alltså längra bak i vagnen står en uteliggare och verkar packad och står dessutom i vägen så jag ställer mig i mitten. Vagnen rullar iväg och kommer fram till Järntorget på någon minut. Uteliggaren, en man i 40årsåldern med tunna träningsbyxor och lusekofta ställer sig med en plastpåse i handen och ska gå av, rakt bakom honom kommer tre killar i 11-13årsåldern och väntar. De för ett himla liv, så jag tar ut öronsnäckan med musik, för att höra vad som sägs. Jag hinner snappa upp ordet "äckel!" innan dörrarna går upp och uteliggaren tar några sakfärdiga steg nerför de tre trappstegen mot marken. Då är det en av småkillarna, 165cm lång med svart mössa med gråa linjer, blåjeans och svart jacka, en smual kraftig, som hänger sig i takstången i vagnen och svingar sina fötter genom luften i riktning mot uteliggaren, men han missar och det ser inte ut som om han ska till att träffa. Jag hinner inte få upp handen för att slå undan hans ben när han är i luften, eftersom jag trodde ett ögonblick att han verkligen menade att träffa uteliggaren med sin spark. De tre småkillarna kliver av och går några steg åt höger och skriker nya okvädelser mot uteliggaren som vänder sig om, med ett avstånd på 6-7meter till småkillarna och svänger sin, till synes tomma plastkasse i luften. Sen vänder han sig om och går sin väg. Då kommer killen med den svarta mössan med de grå linjerna springandes, han hoppar upp i luften och hans ena fot landar rakt i ryggen på uteliggaren som handlöst och planlöst landar i på plattformens blöta stenläggning. Runt omkring står flera personer som hoppar undan i reflex. Jag står kvar i vagnen där dörrarna nu är stängda och observerar det som händer. En kille md glasögon och keps hojtar till mot ungarna som tar till flykten bort mot Järntorget. En tjej i röd jacka böjer sig ner till uteliggaren som ligger med ansiktet i marken. Min vagn ska just börja åka när jag kommer på idén att trycka på "nödöppning" och trycka upp dörrarna. Men jag vet inte vad som är brukligt, får man göra så, när det inte är en nödsituation? Vagnen rullar iväg och skärrade människor ombord på vagnen har bevittnat vad som hänt och jag hör "såg du vad dom gjorde?" "det är för jävligt" "mitt på blanka dagen" och liknande. Jag känner mig illamående av den jävla biopubliken i sina trygga säten. Jag rycker i stoppsnöret och går längst fram i vagnen som nu är framme vid Masthuggstorget där jag snabbt hoppar ombord en mötande vagn som åker tillbaka till Järntorget på ungefär en minut. Där hoppar jag av och ser uteliggaren med lusekofta sitta på en bänk med en servett eller liknande och halva hans ansikte är täckt med blod. Det rinner också blod mot marken. Hans hand som han håller på såret är också blodig. Det rinner blod ur hans hud, eftersom den har skrapats mot den blöta, hårda, kalla, skitiga och rispiga marken. Runt omkring står människor på behörigt avstånd och frågar hur det är med honom, de verkar också ha ringt efter hjälp. Efter någon minut kommer en bil med väktare från Västtrafik. De tre småkillarna är spårlöst borta. - Jag vill på något vis analysera hela händelsen. Uteliggarens agerande, småkillarnas, de andra vittnenas och mitt eget agerande. Jag vet inte vad som hade hänt innan, kanske hade uteliggaren sparkat småkillarna, eller varit äcklig mot dem. Kanske han fick precis vad han förtjänade. Det här kanske är den femte gången idag, som uteliggaren får ett välförtjänt kok stryk av tre 12åringar inför en dövstum och blind allmänhet. Jag vet inte varför småkillarna gör som de gör. De kanske inte har någon fritidsgård, de kanske har spelat för mycket våldsamma dataspel som deras föräldrar tyckte var en "bra" julklapp 2008? De kanske har blivit våldtagna av uteliggaren någonstans i Vasastan? De kanske bara hade tråkigt, eller hade pratat sig samman om att göra det och killen med den svarta mössan fick "äran" att sparka ner uteliggaren. Jag vet inte varför människorna utanför vagnen inte sprang efter ungarna. Kanske de tyckte att det skulle vara pinsamt att göra något sådant, att de inte hade tid helt enkelt, eller att det inte var deras sak att "uppfostra" småbarnen? Kanske de trodde att de kunde hjälpa uteliggaren genom att hela tiden fråga honom hur han mår. Jag vet däremot varför jag själv agerade som jag gjorde, för att jag är feg. Inget annat. Jag kunde tryckt på nödöppningsknappen och satt efter småungarna, jag är nämligen ganska snabb på korta sträckor. Jag hade dragit upp telefonen och slagit 112, samtidigt som jag hunnit upp ungarna. Då hade jag tryckt till killen med den svarta mössan så att han faller och satt mig på hans rygg och hållit fast hans händer och skrikit för full hals tills hans vänner att stanna där ni är, kom inte närmare! Under tiden hade jag sagt till SOS-operatören att jag har gripit en person för misshandel på Järntorget, kom fort som fan för han är våldsam. Sen hade jag tryckt till honom igen och frågat högt vad han heter, sen hade jag sagt åt honom att hålla käften och hållt kvar honom mot marken. Förhoppningsvis hade jag fått hjälp av någon annan förbipasserande. Annars hade jag tagit blick mot någon lämplig och sagt "kan du komma hit och hjälpta till?" Sen hade vi väntat in polisen som hade tagit hand om killen med den svarta mössan med de grå linjerna och kört hem fanskapet till föräldrarna som köpte det våldsamma dataspelet i julklapp eller som struntade i att uppfostra honom innan de släppte ut honom bland allmänheten. Jag skäms över att jag inte gjorde det där när det hände. Jag har gått igenom det några gånger i huvudet och visst, det hade varit det enda rätta. Varje meborgare har rätt att gripa den som begår ett brott som är allvarligt nog för att ge ett fängelsestraff, om det sker när gärningen utförs eller när gärningsmannen är på flyende fot. Nu är det kanske inte aktuellt med fängelsestraff för tolvåringar, men det är jag itne rätt person att avgöra på plats. Han kunde lika gärna vara 18.. Min matkasse hade antagligen gått åt skogen och jag hade antagligen fått en spark mot mig av småglinets polare. Killen med den svarta mössan hade antagligen pissat ner sig och de hade säkert ringt och hotat mig dagarna innan rättegången. Men det hade jag kunnat leva med. Jag har däremot svårt att acceptera hur jävla feg jag var när det väl gällde. Jag vill nästan be om ursäkt. Och slutligen; jag minns varenda sekund av den gången när jag själv blev sparkad i ryggen i högstadiet. Och jag är ingen hämndlysten person. Men det finns det dem som är. Och ni, tre småglin som gjorde det ni gjorde, det kommer ni också att märka den dagen som ni står i kön på Arbetsförmedlingen eller Lidl i Angered och det dyker upp en kille som ni sparkade i ryggen för 6 år sedan och den här gången svingar han inte en tom plastkasse mot er.. Hoppas jag.

Jag är en gangster älskling!
Igår var det slutfest på Andra Avenyn och alla kändisar var jättefulla och spydde ner tolv polisbilar och heilade längs hela Vasagatan och själv åkte jag hem vid 2 tiden. Och nu ska det handla om lördag istället. Jag vaknar 9 och garvar ihjäl mig och somnar om med en svart handduk över ögonen. Jag drömmer om baksmälla och Stockholm och annat skit. Sen vaknar jag igen och nu är klockan 11:02 och slår precis om till 11:03 och när jag känner att det gör ont i huvudet då den digitala klockan tänder och släcker två lysdioder, så inser jag att det är bäst att sova lite till och somnar om. Klockan är 13.30 typ, när jag till slut släpar mitt gamla lik ut i hallen, spenderade en stund på toaletten och i duschen och sen en powernap i sängen. Sen bestämde jag träff med Martin och åkte in till stan. Och nu kommer vi till själva gangsterverksamheten: JAG BETALAR INTE FÖR MIG PÅ SPÅRVAGNEN! Jag är som en heroinist i jakt på nästa sil och på flykt från snutar, när det gäller att hålla utkik efter biljettkontrollanter. Jag flackar med blicken som en spion, vänder mig om och byter plats hela tiden, som en jävla pundare. Sen har jag ett betal-sms redo att skicka i fickan hela tiden, och förr eller senare kommer jag råka trycka på knappen och skicka iväg det utan mening och då måste jag åka spårvagn så mycket som möjligt i en och en halv timme för att inte tycka att det var bortkastade pengar. Det är väldigt stressad att vara hemlig agent, knarkare och snåljävel på samma gång, men jag har fan inget val för jag TÄNKER INTE betala för ett nytt kvartalskort förrän den 25 mars, så det kommer att bli ett par tre veckor med det här nervösa beteendet, är jag rädd. En annan snålhetsgrej var att jag köpte två cocacola på skit-livset här jämte min lägenhet på väg in till stan, för jag tänker inte betala 28 kronor för en jävla slang-cocacola på Espresso House, så jag och Martin satt där som två alkisar och hällde upp burk-cola i våra glas på cafeet innan. Jag vet inte om det är att vara streetsmart direkt, men det är jävligt ekonomiskt att hålla på, på det här viset. Kanske får jag mersmak? (det är klart att jag ljuger, skulle ALDRIG tjuvåka med gamla fina spårvagnar eller lura Västtrafik, jag bara skojar, jag lovar!).......

Jag är en gangster älskling!
Igår var det slutfest på Andra Avenyn och alla kändisar var jättefulla och spydde ner tolv polisbilar och heilade längs hela Vasagatan och själv åkte jag hem vid 2 tiden. Och nu ska det handla om lördag istället. Jag vaknar 9 och garvar ihjäl mig och somnar om med en svart handduk över ögonen. Jag drömmer om baksmälla och Stockholm och annat skit. Sen vaknar jag igen och nu är klockan 11:02 och slår precis om till 11:03 och när jag känner att det gör ont i huvudet då den digitala klockan tänder och släcker två lysdioder, så inser jag att det är bäst att sova lite till och somnar om. Klockan är 13.30 typ, när jag till slut släpar mitt gamla lik ut i hallen, spenderade en stund på toaletten och i duschen och sen en powernap i sängen. Sen bestämde jag träff med Martin och åkte in till stan. Och nu kommer vi till själva gangsterverksamheten: JAG BETALAR INTE FÖR MIG PÅ SPÅRVAGNEN! Jag är som en heroinist i jakt på nästa sil och på flykt från snutar, när det gäller att hålla utkik efter biljettkontrollanter. Jag flackar med blicken som en spion, vänder mig om och byter plats hela tiden, som en jävla pundare. Sen har jag ett betal-sms redo att skicka i fickan hela tiden, och förr eller senare kommer jag råka trycka på knappen och skicka iväg det utan mening och då måste jag åka spårvagn så mycket som möjligt i en och en halv timme för att inte tycka att det var bortkastade pengar. Det är väldigt stressad att vara hemlig agent, knarkare och snåljävel på samma gång, men jag har fan inget val för jag TÄNKER INTE betala för ett nytt kvartalskort förrän den 25 mars, så det kommer att bli ett par tre veckor med det här nervösa beteendet, är jag rädd. En annan snålhetsgrej var att jag köpte två cocacola på skit-livset här jämte min lägenhet på väg in till stan, för jag tänker inte betala 28 kronor för en jävla slang-cocacola på Espresso House, så jag och Martin satt där som två alkisar och hällde upp burk-cola i våra glas på cafeet innan. Jag vet inte om det är att vara streetsmart direkt, men det är jävligt ekonomiskt att hålla på, på det här viset. Kanske får jag mersmak? (det är klart att jag ljuger, skulle ALDRIG tjuvåka med gamla fina spårvagnar eller lura Västtrafik, jag bara skojar, jag lovar!).......

Subtropiskt i Göteborg
Idag har vi filmat en scen inne i "Palmhuset" i Trädgårdsföreningen i Göteborg. Och det var  lite tokigt, för plötsligt var man inne i ett gigantiskt växthus med värme, fukt och kacklerlackor (sant). Allt vad teknisk utrustning gillar som mest. Den observante undrar nu kanske varför jag sitter och bloggar såhär dags mitt på dagen, det beror på att jag har inget att göra och vi har en extra lång lunch idag. Idag är nämligen den sista dagen som vi spelar in on-location, alltså utomhus eller i palmhus på Andra Avenyn och det känns lite smått sorgligt. Eller som Peter sa, man vill skratta och gråta samtidigt.. Sorry för Hitler-kalufsen, har haft en mössa på mig halva dagen.. Igår blev jag herr Populär, här på jobbet, för jag gav alla som jobbar här på AA varsin CD-skiva med sammanlagt drygt 800 bilder som jag har tagit under tiden här. Nu ska jag steka kött.

Subtropiskt i Göteborg
Idag har vi filmat en scen inne i "Palmhuset" i Trädgårdsföreningen i Göteborg. Och det var  lite tokigt, för plötsligt var man inne i ett gigantiskt växthus med värme, fukt och kacklerlackor (sant). Allt vad teknisk utrustning gillar som mest. Den observante undrar nu kanske varför jag sitter och bloggar såhär dags mitt på dagen, det beror på att jag har inget att göra och vi har en extra lång lunch idag. Idag är nämligen den sista dagen som vi spelar in on-location, alltså utomhus eller i palmhus på Andra Avenyn och det känns lite smått sorgligt. Eller som Peter sa, man vill skratta och gråta samtidigt.. Sorry för Hitler-kalufsen, har haft en mössa på mig halva dagen.. Igår blev jag herr Populär, här på jobbet, för jag gav alla som jobbar här på AA varsin CD-skiva med sammanlagt drygt 800 bilder som jag har tagit under tiden här. Nu ska jag steka kött.

Järntorget svichar förbi..
.. och jag sitter här på spårvagnen och har bara 2 dygn kvar på pendelkortet. Vet inte riktigt hur jag ska ha råd att ta mig runt i byn i resten av månaden. Det löser sig säkert. Men dumt nog fick jag punktering på cykeln idag, det kallas timing. Järntorget svichade förbi, och jag ska nu fika med Phoenix och sen köpa mig en trisslott och bli miljonär. Watch me!

Järntorget svichar förbi..
.. och jag sitter här på spårvagnen och har bara 2 dygn kvar på pendelkortet. Vet inte riktigt hur jag ska ha råd att ta mig runt i byn i resten av månaden. Det löser sig säkert. Men dumt nog fick jag punktering på cykeln idag, det kallas timing. Järntorget svichade förbi, och jag ska nu fika med Phoenix och sen köpa mig en trisslott och bli miljonär. Watch me!

Spräng Beck!
Jag satt och blängde lite på Beck på TV4 innan och jag måste säga att det riktigt ruttet att titta på film på TV4. Det var reklam och avbrott och trailers och grafik och NYHETER om vartannat hela tiden. Och när det äntligen blev dags för filmen så kommer man på hur lökiga Beckfilmerna är egentligen. Det handlar mest om att Gunvald tappar humöret och spöar upp lite diverse småtjuvar bakom en container. Martin Beck stressar runt och har ångest och pratar i mobiltelefon och kliver in och ut ur bilar. Någon som de trodde att de kunde lita på visade sig vara en elak jävel och i slutscenen dyker det upp tjugo polisbilar i precis rätt ögonblick. GÄSP! Och då har jag inte ens börjat nämna de ändlöst tråkiga dialogscenerna som inte ens författaren kan vara nöjd med.

Spräng Beck!
Jag satt och blängde lite på Beck på TV4 innan och jag måste säga att det riktigt ruttet att titta på film på TV4. Det var reklam och avbrott och trailers och grafik och NYHETER om vartannat hela tiden. Och när det äntligen blev dags för filmen så kommer man på hur lökiga Beckfilmerna är egentligen. Det handlar mest om att Gunvald tappar humöret och spöar upp lite diverse småtjuvar bakom en container. Martin Beck stressar runt och har ångest och pratar i mobiltelefon och kliver in och ut ur bilar. Någon som de trodde att de kunde lita på visade sig vara en elak jävel och i slutscenen dyker det upp tjugo polisbilar i precis rätt ögonblick. GÄSP! Och då har jag inte ens börjat nämna de ändlöst tråkiga dialogscenerna som inte ens författaren kan vara nöjd med.

Ännu en helg till handlingarna..
Jag får ju inte ett röttet öre för att blogga, så chilla lite. Jag ska uppdatera oftare så småningom, men orka med att folk tjatar. Och att människor bara "Varför har du inte mer bilder?" "Varför har du så mycket bilder?".. Ja, varför har påven en konstig hatt liksom? Inte något jag bryr mig om med andra ord. Något som jag däremot bryr mig om är mitt utseende, så idag har jag varit över älven och inne på jobbet FAST jag inte fick betalt för det. Betalt fick däremot Sharzad som klippte mig, och det var hela syftet med resan. (såret i min skalle kommer förklaras längre ner i bloggen....) Hur som helst, vi backar lite nu och hamnar på fredag eftermiddag och inspelningsledaren utropar "tack för den här scenen, tack för idag!" Och jag ställer mig upp och sträcker händerna i luften, utan en tanke på att inte visa några svettlökar och bara jublar. Det var nämligen min sista dag i studion och det känns så underbart, FORTFARANDE! I samma ögonblick, ungefär, så ringer Marc och skryter om att han minsann kommer och hälsar på i Göteborg och arbetskamraterna drog med mig till Pub Jazzå på Andra Långgatan och vi firade lite smått att vi nu är färdiga i studion. Förutom Anders och några andra som har en vecka kvar. Hehe. Sedan kom ju Marc, som ett yrväder en marsafton med en tetrabox i en svångrem runt halsen. Jag tyckte att det var en ANING svårt att först nyktra till från afterworken och sedan ta itu med nästa fylla, ett par timmar senare. Men men. Jag och Marc brassar på ganska ordentligt med vin och öl och sen åker vi linbana till byn och träffar Daniel (mini) och hans tjej Ameli och Sigge, som alla tre är i stan för att göra Sissela Kyle’s show som är galet sevärd. De bor på Hotell Elit Aveny eller vad det nu heter, så vi smet in där och bakvägen ner till Park Lane där det var bögfest och högt i tak som vanligt. Vi bögfestade lite och träffade en miljard människor som vi känner och vips så snabbspolade vi fram till klockan 12 på lördag ’morgon’. Jag går upp och bestämer mig för att inte börja röka idag heller, tvingar i oss varsin pizza och sen blev det lite spring på stan igen. Jag köpte ett skitfint linne för ynka 59 kronor på Granit. De har rätt skitfina grejer där, och just nu lite special price på grå linnen. Morgon blev kväll och inte sitta hemma när man har vänner i stan så vi for till Gossip, där det var nån jävla lökig vinprovning och vakten hade fått en gästlista som vi inte stod med på, jag undrade lite skämtsamt om det "innebär att vi INTE får komma in, eller tvärtom" men vakten hajade inte ironin. Daniel tipsade, via telefon, om att de själva satt och spenderade upp sina löner på Lorensbergsteaterns pub så vi gick dit, eftersom det var så nära och vi ville inte åka mer spårvagn av det allmäna skälet att de är värdelösa. Och på väg in till stan så var det en pundare som gick runt och tiggde småpengar av alla i vagnen, en och en, men fick inte en spänn av oss, finanskris och sådär var nog ett av skälen. Sen tiggde han stryk av alla i vagnen när han sätter sig och röker i protest, mitt i vagnen så att folk börjar hosta och himla med ögonen men ingen fan vågar säga något, vi gick hem och bloggade om det istället.. Vi ramlar in på Lorensbergsteatern utan en tanke på att frosta av frysen, och där var VÄLDIGT högt i tak. Billigt i baren och underbara människor och finfin musik så dit går vi igen och igen. Eric dök upp och knödde in sig vid vårt bord. Ett par timmar senare sitter jag och Marc och Eric och en taxichaufför i en taxi och bestämmer oss för att dricka lite mer sprit och skit hemma hos mig, eftersom vi ändå var på väg dit. Sagt och gjort, min lilla Jägemeister, hälften av Marcs vinbox och en öl stryker med i efterfestfallet där det spelas glad musik och skålas ända till 3-4 tiden då alla däckar. Plötsligt ligger Eric och Marc i varsin del av soffan och själv går jag in i sovrummet och faller pladask. Vid niotiden i morse tycker Marc att det är en bra idé att ställe sig och diska så han gör det och väcker mig igen lite senare och berättar att ’åker nu’ och jag säger hej då och somnar om. Lite senare ringer jag honom och undrar om han är på väg hem "till Göteborg nu?" och han svarar "Stockholm" och jag fattar inte så mycket. Sen ringer Phoenix och berättar hur länge han ska jobba idag, jag tackar och lägger på och somnar om till 13 och får panik eftersom jag tror att det har gått ett dygn, jag lugnar ner mig och dricker arton liter vatten och smsar Sharzad om det där med klippningen. Vid 15 ringer mamma och berättar att hon numera sitter i rullstol, som ett resultat av en mindre nogräknad taxichaufförs bravader i egyptiska Hurghada. Jag tackar och lägger på och kliver ombord båten över älven. På väg mot  jobbet för att bli klippt alltså. Tanken var att stiga av vid andra hållplatsen, Slottsberget, men jag föll för grupptrycket vid Eriksberg och gick av eftersom alla andra gjorde det, sen var det för sent att hoppa tillbaka ombord igen eftersom färjan började backa när jag inser mitt misstag. Jag går, svärandes, till busshållplatsen och tar buss 16 de fem busshållplatserna till Lindholmen och kommer fram med en något rubbad inställning till Västtrafik, som om den kunde bli mer rubbad. Något annat som är rubbat är att boka tvätt-tid den 29 februari, det ingår väl i sunt bondförnuft att den dagen inte ens finns..? Förutom skottår, jag vet, viktigpetter.. Nu ska Jonas äta smörgåsar och titta på Beck-filmen. Eller njae, men om 2 timmar typ. Hejdå. Just det, det varEric som skulle slå mig, lite vänskapligt i huvudet med fastnade med min hud mellan sin ring och sitt finger så det blev ett sår, nu vet ni. Sorry för cliffhangern!

Ännu en helg till handlingarna..
Jag får ju inte ett röttet öre för att blogga, så chilla lite. Jag ska uppdatera oftare så småningom, men orka med att folk tjatar. Och att människor bara "Varför har du inte mer bilder?" "Varför har du så mycket bilder?".. Ja, varför har påven en konstig hatt liksom? Inte något jag bryr mig om med andra ord. Något som jag däremot bryr mig om är mitt utseende, så idag har jag varit över älven och inne på jobbet FAST jag inte fick betalt för det. Betalt fick däremot Sharzad som klippte mig, och det var hela syftet med resan. (såret i min skalle kommer förklaras längre ner i bloggen....) Hur som helst, vi backar lite nu och hamnar på fredag eftermiddag och inspelningsledaren utropar "tack för den här scenen, tack för idag!" Och jag ställer mig upp och sträcker händerna i luften, utan en tanke på att inte visa några svettlökar och bara jublar. Det var nämligen min sista dag i studion och det känns så underbart, FORTFARANDE! I samma ögonblick, ungefär, så ringer Marc och skryter om att han minsann kommer och hälsar på i Göteborg och arbetskamraterna drog med mig till Pub Jazzå på Andra Långgatan och vi firade lite smått att vi nu är färdiga i studion. Förutom Anders och några andra som har en vecka kvar. Hehe. Sedan kom ju Marc, som ett yrväder en marsafton med en tetrabox i en svångrem runt halsen. Jag tyckte att det var en ANING svårt att först nyktra till från afterworken och sedan ta itu med nästa fylla, ett par timmar senare. Men men. Jag och Marc brassar på ganska ordentligt med vin och öl och sen åker vi linbana till byn och träffar Daniel (mini) och hans tjej Ameli och Sigge, som alla tre är i stan för att göra Sissela Kyle’s show som är galet sevärd. De bor på Hotell Elit Aveny eller vad det nu heter, så vi smet in där och bakvägen ner till Park Lane där det var bögfest och högt i tak som vanligt. Vi bögfestade lite och träffade en miljard människor som vi känner och vips så snabbspolade vi fram till klockan 12 på lördag ’morgon’. Jag går upp och bestämer mig för att inte börja röka idag heller, tvingar i oss varsin pizza och sen blev det lite spring på stan igen. Jag köpte ett skitfint linne för ynka 59 kronor på Granit. De har rätt skitfina grejer där, och just nu lite special price på grå linnen. Morgon blev kväll och inte sitta hemma när man har vänner i stan så vi for till Gossip, där det var nån jävla lökig vinprovning och vakten hade fått en gästlista som vi inte stod med på, jag undrade lite skämtsamt om det "innebär att vi INTE får komma in, eller tvärtom" men vakten hajade inte ironin. Daniel tipsade, via telefon, om att de själva satt och spenderade upp sina löner på Lorensbergsteaterns pub så vi gick dit, eftersom det var så nära och vi ville inte åka mer spårvagn av det allmäna skälet att de är värdelösa. Och på väg in till stan så var det en pundare som gick runt och tiggde småpengar av alla i vagnen, en och en, men fick inte en spänn av oss, finanskris och sådär var nog ett av skälen. Sen tiggde han stryk av alla i vagnen när han sätter sig och röker i protest, mitt i vagnen så att folk börjar hosta och himla med ögonen men ingen fan vågar säga något, vi gick hem och bloggade om det istället.. Vi ramlar in på Lorensbergsteatern utan en tanke på att frosta av frysen, och där var VÄLDIGT högt i tak. Billigt i baren och underbara människor och finfin musik så dit går vi igen och igen. Eric dök upp och knödde in sig vid vårt bord. Ett par timmar senare sitter jag och Marc och Eric och en taxichaufför i en taxi och bestämmer oss för att dricka lite mer sprit och skit hemma hos mig, eftersom vi ändå var på väg dit. Sagt och gjort, min lilla Jägemeister, hälften av Marcs vinbox och en öl stryker med i efterfestfallet där det spelas glad musik och skålas ända till 3-4 tiden då alla däckar. Plötsligt ligger Eric och Marc i varsin del av soffan och själv går jag in i sovrummet och faller pladask. Vid niotiden i morse tycker Marc att det är en bra idé att ställe sig och diska så han gör det och väcker mig igen lite senare och berättar att ’åker nu’ och jag säger hej då och somnar om. Lite senare ringer jag honom och undrar om han är på väg hem "till Göteborg nu?" och han svarar "Stockholm" och jag fattar inte så mycket. Sen ringer Phoenix och berättar hur länge han ska jobba idag, jag tackar och lägger på och somnar om till 13 och får panik eftersom jag tror att det har gått ett dygn, jag lugnar ner mig och dricker arton liter vatten och smsar Sharzad om det där med klippningen. Vid 15 ringer mamma och berättar att hon numera sitter i rullstol, som ett resultat av en mindre nogräknad taxichaufförs bravader i egyptiska Hurghada. Jag tackar och lägger på och kliver ombord båten över älven. På väg mot  jobbet för att bli klippt alltså. Tanken var att stiga av vid andra hållplatsen, Slottsberget, men jag föll för grupptrycket vid Eriksberg och gick av eftersom alla andra gjorde det, sen var det för sent att hoppa tillbaka ombord igen eftersom färjan började backa när jag inser mitt misstag. Jag går, svärandes, till busshållplatsen och tar buss 16 de fem busshållplatserna till Lindholmen och kommer fram med en något rubbad inställning till Västtrafik, som om den kunde bli mer rubbad. Något annat som är rubbat är att boka tvätt-tid den 29 februari, det ingår väl i sunt bondförnuft att den dagen inte ens finns..? Förutom skottår, jag vet, viktigpetter.. Nu ska Jonas äta smörgåsar och titta på Beck-filmen. Eller njae, men om 2 timmar typ. Hejdå. Just det, det varEric som skulle slå mig, lite vänskapligt i huvudet med fastnade med min hud mellan sin ring och sitt finger så det blev ett sår, nu vet ni. Sorry för cliffhangern!


Annons:

Vill du tjäna pengar på din blogg?

Vet du om att du kan tjäna pengar på ditt bloggande? Genom att publicera annonser från olika affiliatenätverk på din blogg får du provision på den försäljning som dina besökare genererar. Du väljer själv vilka företag och produkter du vill marknadsföra men en enkel tumregel är att hålla sig till sådant som intresserar just dina besökare.

Nedan listar vi olika affiliatenätverk som vi rekommenderar. Besök dem alla och registrera ett konto som "Publisher / Annonsör". Därefter kan du välja och vraka mellan olika program som du vill marknadsföra. Kontakta oss gärna om du har några frågor så ska vi försöka hjälpa dig framåt. Lycka till!


Registrera konto på AdTraction - Har många bra annonsprogram för t.ex. hälsa, skönhet, parfym, smink m.m.